Även svenska utsläpp måste minska

Ekonomiprofessorerna John Hassler och Per Krusell framför på DN Debatt att svensk klimatpolitik framför allt bör lägga fokus på utsläpp utanför Sverige.

Mycket av resonemanget bygger på en artikel i Nature, och i korthet handlar det om att kolet måste kraftigt reduceras till förmån för den energitätare fossila naturgasen, medan oljeutvinningen i stort sett kan fortgå oförändrad. Detta illustreras med en figur som förtjänar att granskas lite närmare.

För det första: figuren prognosticerar den fossila energiutvinningen ur kol, olja och naturgas. Här framgår att fossila energiförbrukningen beräknas minska med 16 % fram till år 2050 jämfört med 2010. Denna fossila energipott måste med nödvändighet omfördelas. År 2050 är vi förmodligen ett par miljarder människor fler på jorden. Alltfler runt om i världen vill också ha en höjd levnadsstandard, alltså ökad del av det fossila energiutbudet, där vi i västvärlden hittills lagt beslag på den större andelen. För att lösa den ekvationen måste vi alla, också här i Sverige, ställa om. Vi måste välja alternativa energikällor och acceptera en energisnålare livsstil. Vi kan inte fortsätta att köpa allt fler och allt större bilar!

The figure depicts how much we can emitt given that we want to stay below 2 degrees warming. How difficult that will turn out to be depends on many factors, including population growth. We did not discuss these issues in the article.

För det andra. Vad säger figuren om framtida utsläpp av koldioxid? Om utvunna energimängden från respektive kol, olja och gas räknas om till koldioxid så skulle CO2-utsläppen minska med cirka 35 % till år 2050 jämfört med år 2010, tack vare att kol byts mot naturgas.. Räcker det för att rädda klimatet? Svaret är nej!

It is, according to the scientists, what is required to have a reasonable chance of staying below two degrees warming. What is a realistic and reasonable level of ambition is another issue that we did not discuss. However, the basic point, that reducing coal is the main and the acute issue, survives also if a more ambitious target were to be adopted.

Klimatmötet i Paris slog fast att den globala ökningen av medeltemperaturen, jämfört med förindustriell nivå, inte får överstiga 2 grader och helst inte över 1,5 grad. För att uppnå 2- gradersmålet måste enligt FNs klimatpanel, IPCC, de fossila koldioxidutsläppen minska med 40 -70 % till år 2050. Och ska vi nå målet 1,5 grader måste förstås utsläppsminskningen bli ännu mer drastisk.

Så hur skulle vi kunna ställa oss vid sidan om här i Sverige?

It is definitely not about standing on the sideline. Vi suggest buying emission rights rather than reducing emissions where it is unlikely to have an effect.

Men artikelförfattarna pekar också på andra vägar mot en effektiv klimatpolitik och pläderar bl. a. för en global koldioxidskatt på fossila bränslen. I Sverige är vi ju vana vid koldioxidskatt på bensin och diesel, men i övriga världen tycks det vara ett nytt intressant koncept, som t.ex. Världsbanken och IMF går i bräschen för.

Yes, it should be used globally.

I USA arbetar Citizens´ Climate Lobby (CCL) framgångsrikt för att få infört ”Fee and Dividend”, alltså en koldioxidavgift där intäkten återbetalas i lika delar till alla vuxna medborgare. Genom att pengarna inte går in i statskassan kan även republikanerna acceptera en höjd avgift.

We know CCL. We do not discuss how to spend revenues from carbon taxes. In some countries it may be a good idea to pay back the revenues to the citizens. However, we see no need to make international agreements on this.

CCLs idéer möter allt större intresse, när de nu sprids globalt. I Sverige arbetar Klimatsvaret för samma förslag.

Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Ingen kommer undan. Vi alla, individer såväl som länder, måste hjälpas åt, så att framtiden räddas för våra barnbarn.