Rättningsbeskrivning fråga 5.

Syftet med denna fråga är att se om studenten kan applicera de modeller och resonemang vi använt under kursen på ett verkligt problem. Man ska i detta fall tolka det resonemang som fördes mellan Jens H. Och Lasse H. i termer av våra modeller. Detta förutsätter kännedom om våra modeller men sådan kännedom är inte tillräcklig. Man måste också kunna anpassa dem till den verkliga situationen. I detta fall bör den centrala diskusionen vara kring huruvida arbetslösheten är och har varit under den naturliga, hur detta skulle kunna observeras och vilka konsekvenser det får för optimal penningpolitik.

Ett utkast till svar skulle kunna vara som följer.

Riksbanken kan påverka:

• Riksbanken kan påverka produktion och sysselsättning. Detta kan visas i IS/LM, och AS-AD men helst i Mundell-Flemming.
• Påpeka särskilt att penningpolitiken är extra effektiv under flytande växelkurser medan finanspolitiken är mindre effektiv. Extra skjuts via växelkursen.

Riksbanken bör påverka:

• Att arbetslösheten är hög är inte i sig ett så bra argument för expansiv penningpolitik.
• Riksbankens främsta mål är att stabilisera inflationen. Det centrala är därför om Y<Y_n , dvs om u>u_n. Om så är fallet föreligger ingen målkonflikt. Då går målet om stabiliserad inflation hand-i-hand med önskan om att minska arbetslösheten. Annars är det en målkonflikt och då är det överordnade målet inflationsstabilisering.
• Hur ser det ut, och hur har det sett ut. Mycket låg och tidvis fallande inflation under flera år. Detta är ett tecken på att Y<Y_n eftersom NAIRU anger att inflationen är fallande i detta fall. Evidens för att vid riktigt låg inflation och hög arbetslöshet så faller inflationen inte ytterligare. Ina uppenbara inflationshot, lönerna verkar inte vara på väg uppåt snabbt. Därför borde riksbanken har varit mer expansiv. Bör kunna vara det nu också.

Motargument

• Räntan har varit låg, mycket låg.
• Tillväxten har varit hög, ett tecken på att vi snabbt närmat oss Y_n. I efterhand visat sig att vi underskattat produktivitetsutvecklingen. Dvs Y_n har vuxit snabbare än beräknat. Men det är lätt att vara efterklok.
• Nu höga oljepriser, uppgång i världsekonomin. Höga fastighetspriser. Allt pekar på att vi närmar oss Yn och att inflationen når 2% på något års sikt.
• Eftersom räntan är mycket låg är det rimligt att närma sig en mer normal ränta, dvs höja.
• För att minska arbetslösheten måste u_n sänkas, kan bara göars genom strukturella åtgärder.