STOCKHOLMS UNIVERSITET

Nationalekonomiska institutionen

John Hassler

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.

Onsdagen den 18 januari 2006

 

Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och kontrollera löpande tiden. Inga hjälpmedel är tillåtna.

Tentamen består av en A-del och en B-del.

Del A består av fråga 1-3. Fråga 1-3 består av vardera 10 delfrågor av flervalstyp. De tre frågorna korresponderar mot de tre delexaminationer som givits under kursens gång, så att dugga 1 motsvarar fråga 1, dugga 2 motsvarar fråga 2 och seminarieuppgiften motsvarar fråga 3. Den student som har blivit underkänd, d.v.s. fått betyget U på en delexamination alternativt inte har gjort den, skall svara på den korresponderande frågan i A-delen. Den student som blivit godkänd på en delexamination får betyget VG på motsvarande fråga i A-delen och skall alltså inte svara på denna fråga.

Endast nyregistrerade studenter HT 2005 har möjlighet att tillgodoräkna sig delexaminationsresultat på denna tentamen. Resultat från tidigare terminer får inte tillgodoräknas. Observera att rätt besvarad fråga vid en tentamen aldrig kan räknas tillgodo vid omtentamen.

Del B, består av fråga 4 och 5. Fråga 4 består av 14 delfrågor av flervalstyp. Fråga 5 är en essäfråga där du ombeds självständigt välja och tillämpa de modeller och övriga kunskaper du lärt för att i skriftlig framställning analysera ett praktiskt problem. Något exakt krav på svarets längd kan inte ges. Det är dock svårt att ge ett fullständigt svar på mindre än 2 fullskrivna sidor, men så mycket som 10 sidor bör inte behövas.

Notera att fråga 5 endast rättas om du har VG på samtliga tidigare frågor 1-4 (inkluderande tillgodoräknad kredit för delexaminationer).

Betygsgränser: På fråga 1-3 krävs 6 rätt för betyget G och 8 rätt för VG. På fråga 4 krävs 7 rätt för G och 11 rätt för VG. På fråga 5 ges U eller G. För betyget Godkänd på tentamen i sin helhet krävs G på samtliga frågor 1-4 (inkluderande tillgodoräknad kredit). För betyget Väl Godkänd på tentamen i sin helhet krävs VG på fråga 1-4 och G på fråga 5.

Svar: För fråga 1-4, svara på bifogad svarsblankett. SKRIV PÅ RÄTT BLANKETT! Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten för att försäkra dig om att det blir rätt på svarsblanketten. Fråga 5 besvaras på separata blad. Skriv namn, personnummer och frågans nummer på varje blad. Förklara begrepp och symboler. Tänk på att skriva läsligt! Oläsliga svar rättas inte.

Del A

Fråga 1

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 1 som nyinskriven under HT 05.)

i.    Antag att prisnivån var 1 år 2000 och nominell och real BNP var 200 miljarder SEK. Antag vidare att real BNP var 206 miljarder år 2001 samt att det varit 2% inflation mellan år 2000 och år 2001. Hur beräknar du nominell BNP år 2001?

a)      Nominell BNP är 206/1,02  » 202.

b)      Nominell BNP är 206*1,02 » 210.

c)      Nominell BNP är 206-2=204.

d)      Nominell BNP är 206+2 = 208.

e)      Nominell BNP är 206/2 =103.

f)        Nominell BNP är 206*2 =412.

ii.   Ange korrekt fortsättning på följande påstående. Enligt vår modell för kortsiktig varumarknadsjämvikt leder en ökning i offentlig konsumtion till en stor ökning produktion/inkomst i jämvikt om

a)      hushållen konsumerar en stor del av sina inkomstökningar.

b)      hushållen sparar en stor del av sina inkomstökningar.

c)      lönerna ökar i takt med den offentliga konsumtionen.

d)      lönerna inte ökar lika snabbt som den offentliga konsumtionen.

iii.   Antag att monetär neutralitet  (”monetary neutrality”) är uppfyllt på lång sikt och att riksbanken ökar penningmängden med 5 miljarder kronor från 50 miljarder. Vilket av följande påståenden är korrekt?

a)      På lång sikt ökar nominell BNP med 5 miljarder.

b)      På lång sikt ökar nominell BNP med 5%.

c)      På lång sikt ökar nominell BNP med 10%.

d)      På lång sikt ökar real BNP med 5 miljarder.

e)      På lång sikt ökar real BNP med 5%.

f)        På lång sikt ökar real BNP med 10%.

iv. Utgå ifrån modellen för den naturliga arbetslöshetens bestämning med en lönesättningskurva och en prissättningskurva. Antag att lönesättarna blir mer känsliga för arbetslösheten.  I jämvikt leder detta till att den naturliga arbetslösheten

a)      ökar.

b)      minskar.

c)      blir oförändrad.

d)      kan ej klart bestämmas i modellen.

 

v.   Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av

där Y är produktion/inkomst, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specificieras till

Sätt c0=0,5, c1=1, T=0,5 och I=0,25 och G=0,5.

Vad är produktionen i jämvikt på varumarknaden?

a) 1.5                      b) 0.75             c) 3                  d) 1.75             e) Går ej att lösa.

vi. IS-LM modellen. Vilket av följande IS-LM diagram illustrerar bäst vad som händer om prisnivån P faller?

 

vii.Varför lutar AD-kurvan som den gör? Välj en av nedanstående förklaringar.

a)      Högre pris gör att löntagarna kräver högre lön, högre lön leder till lägre sysselsättning och lägre produktion.

b)      Högre ränta minskar investeringarna, varuefterfrågan minskar då, detta leder till minskad produktion i jämvikt.

c)      Högre pris leder till lägre real penningmängd, räntan på penningmarknaden blir då högre, detta minskar investeringarna, vilket minskar efterfrågan och därmed produktionen.

d)      Högre produktion minskar arbetslösheten, detta leder till högre lön, högre kostnader för företagen leder till högre prisnivå.

 

viii. Vilka av följande faktorer påverkar den naturliga produktionsnivån Yn?
1. De faktorer som påverkar den naturliga arbetslösheten un.
2. Antalet individer i arbetskraften L.
3. Förväntad prisnivå.

a)      Endast 1, men inte 2 och 3.

b)      Endast 2, men inte men inte 1 och 3.

c)      Endast 3, men inte men inte 1 och 2.

d)      Endast 1 och 2, men inte 3.

e)      Endast 1 och 3, men inte 2.

f)        Endast 2 och 3, men inte 1.

g)      Samtliga faktorer 1, 2 och 3.

ix. AS-AD. Antag att regeringen inför en mer expansiv finanspolitik (minskade skatter). Vilket av följande AS-AD diagram illustrerar bäst vad som händer på kort och medellång sikt. (Siffran 1 indikerar utgångsläget, 2 den kortsiktiga jämvikten och 3 jämvikten på medellång sikt).

x.   Vilka av följande faktorer påverkar den naturliga arbetslösheten un?


1. Arbetslöshetsersättningens storlek.
2. Konkurrensen på varumarknaden.
3. Inflationen.

a)      Endast 1, men inte 2 och 3.

b)      Endast 2, men inte 1 och 3.

c)      Endast 3, men inte 1 och 2.

d)      Endast 1 och 2, men inte 3.

e)      Endast 1 och 3, men inte 2.

f)        Endast 2 och 3, men inte 1.

g)      Samtliga faktorer 1, 2 och 3.

Fråga 2

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 2 som nyinskriven under HT 05.)

i.    Byt ut X så att påståendet blir korrekt.

Enligt Solowmodellen utan tillväxt i befolkning och teknologi kommer, allt annat lika, ett land med X att växa snabbare.

a)      lägre BNP.

b)      högre BNP

c)      lägre BNP per capita.

d)      högre BNP per capita.

 

ii. Använd i denna fråga den förväntningsutvidgade IS-LM modellen. Antag att regeringen för en expansiv finanspolitik genom att sänka inkomstskatterna. Antag också att hushållen förväntar att skattesänkningen kommer att leda till höjda inkomstskatter i framtiden. Vilket av följande påståenden är korrekt.

a)      Förväntan om höjda skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att LM-kurvan skiftar åt samma håll som IS-kurvan.

b)      Förväntan om höjda skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir större än vid konstanta förväntningar.

c)      Förväntan om höjda skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir mindre än vid konstanta förväntningar.

d)      Förväntan om höjda skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att LM-kurvan och IS-kurvan skiftar åt motsatta håll.

 

iii.   Solow-modellen. Vilket av nedanstående diagram illustrerar bäst vad som händer om befolkningstillväxten ökar i Solow-modellen?

 

iv. Antag att den förväntningsutvidgade Phillips-kurvan ges av följande ekvation.

      Avluta följande mening på ett korrekt sätt. Den naturliga arbetslösheten

 

a)      är 8%.

b)      är 4%

c)      är 6%

d)      är 3%

e)      är 2%.

f)        kan inte beräknas utan mer information.

v. Ett högt värde på Tobins-q för ett företag betyder att;

a)      Cash-flow (löpande inkomster) är högt och företaget kan därför investera utan att behöva låna till finansieringen.

b)      Cash-flow (löpande inkomster) är högt i företaget vilket innebär att aktiepriset kommer att stiga.

c)      Marknadsvärdet på installerat kapital i företaget är högt i förhållande till inköpspriset för nytt kapital. Företaget bör därför investera.

d)      Inköpspriset på nytt kapital är högt i förhållande till marknadsvärdet på installerat kapital. Företaget bör därför sälja sitt kapital eller investera mindre.

vi. Permanentinkomsthypotesen innebär att;

a)      Individer med låga löner sparar mindre eftersom inkomsten inte räcker till sparande.

b)      Individer väljer sitt sparande så att konsumtionen kan hållas ungefär konstant under planeringshorisonten.

c)      Individerna föredrar en permanent inkomst över en som varierar över tiden.

d)      Individer som investerar i humankapital får en högre permanentinkomst.

 

vii.  När vi inför förväntningsbildning i IS-LM modellen måste en del justeringar göras. Vilka av följande påståenden om de nödvändiga justeringarna är korrekta?

1.      IS-kurvan måste ändras eftersom investeringar och varuefterfrågan beror på  förväntningarna.

2.      LM-kurvan måste ändras eftersom penningefterfrågan beror på förväntningarna.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

viii. Antag att produktionsfunktionen F(K,L) är ökande, uppvisar konstant skalavkastning men avtagande marginalavkastning för produktionsfaktorerna K,L. Antag också att
F(1,1) = 1.

Beräkna F(2,2) och F(2,1).

a)      F(2,2) = 2 och F(2,1) = 1,5.

b)      F(2,2) = 2 och F(2,1) < 1,5.

c)      F(2,2) = 2 men uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna F(2,1).

d)      Uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna vare sig F(2,2) eller F(2,1).

ix.  Använd Solow-modellen utan tillväxt i befolkning och teknologi för att analysera effekterna av en ökning i sparkvoten s.

1.      Konsumtionen faller till en början.

2.      Konsumtionen ökar på sikt.

 

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

e)      Påstående 1 är sant och 2 osäkert, dvs det kan men måste inte inträffa.

f)        Påstående 2 är sant och 1 osäkert, dvs det kan men måste inte inträffa.

g)      Båda påståendena är osäkra, dvs de kan men måste inte inträffa.

x.   Solow-modellen. Vilket av nedanstående diagram illustrerar bäst vad som händer om ett pensionssystem av fördelningstyp(Pay-as-you-go) införs  i Solow-modellen?

 

Fråga 3

(Behöver ej besvaras om du klarat seminarieredovisningen som nyinskriven under HT 05.)

 

i.   Antag att lönerna i Sverige under en längre period stiger 2% per år snabbare än lönerna i länder med vilka vi har stor utrikeshandel. Antag dessutom att produktivitetsutvecklingen är densamma i Sverige och omvärlden och att inflationen därmed blir 2% högre i Sverige än i omvärlden. Antag slutligen växelkursen är fast. Vilket av följande påståenden är då  korrekt?

a)      Den nominella växelkursen deprecierar och ökade lönekostnader gör det svårt för svenska exportföretag att vara konkurrenskraftiga på världssmarknaden.

b)      Den reala växelkursen apprecierar och ökade lönekostnader gör det svårt för svenska exportföretag att vara konkurrenskraftiga på världssmarknaden

c)      Endast den nominella växelkursen deprecierar men inte den reala. Vi får inga effekter av inflationen på företagens konkurrenskraft.

d)      Den reala växelkursen deprecierar. Vi får inga effekter av inflationen på företagens konkurrenskraft.

ii. Harry Flam diskuterar i artikeln “Vinner Sverige på att gå med i EMU” för- och nackdelar av ett svenskt deltagande i EMU. I sin sammanfattning diskuterar han hur vinster och förluster av ett svenskt EMU-medlemskap påverkas av hur väl integrerat Sverige är med övriga länder i EMU.  Här hävdar han att

a)      Både vinsterna och förlusterna blir större desto mer integrerat Sverige är.

b)      Både vinsterna och förlusterna blir mindre desto mer integrerat Sverige är.

c)      Vinsterna blir mindre och förlusterna större desto mer integrerat Sverige är.

d)      Vinsterna blir större och förlusterna mindre desto mer integrerat Sverige är.

 

iii. Vilka av följande påståenden är korrekt.

1.      Avkastningskurvan för räntebärande papper är normalt sett uppåtlutande.

2.      Tecknet på avkastningskurvans lutningskoefficient (+ om uppåtlutande
och – om nedåtlutande) kan ändras från det normala om marknanden förväntar sig ökande inflation.

a)      Påstående 1 och 2 är båda korrekta.

b)      Endast påstående 1 är korrekt.

c)      Endast påstående 2 är korrekt.

d)      Inget av påståendena är korrekt.

iv. Nedanstående diagram representerar en model för effekterna av den aktiva arbetsmarknadspolitiken som Forslund och Holmlund använder i sin artikel “Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik”.

Antag att arbetsmarknadspolitiken avskaffas. Hur stor blir då den reguljära sysselsättningen enligt diagrammet?

a)      N4

b)      N3

c)      N2

d)      N1.

 

v. Persson diskuterar penningpolitikens roll i stabiliseringspolitiken. Han hävdar här:

a)      Att penningspolitikens huvuduppgift är att stabilisera sysselsättningsnivån. Detta fungerar bäst för efterfrågechocker.

b)      Att penningspolitikens huvuduppgift är att stabilisera sysselsättningsnivån. Detta fungerar bäst för utbudsfrågechocker.

c)      Att penningpolitikens roll är att stabilisera inflationen. Detta leder även till stabil sysselsättningsnivå om ekonomin drabbas av efterfrågechocker.

d)      Att penningpolitikens roll är att stabilisera inflationen. Detta leder även till stabil sysselsättningsnivå om ekonomin drabbas av utbudschocker.

 

vi. I nedanstående figur visar en Lorenz-kurva (den heldragna kurvan) såsom den visas i Persson och Skults artikel “Inkomstfördelningen”.

Låt A beteckna arean av den streckade ytan och B arean av den gråa ytan.  Antag att löneojämlikheten ökar genom att de högavlönade får stora löneökningar medan låginkomsttagarnas löner är oförändrade. Vad händer i diagrammet.

a)      B ökar och A minskar.

b)      A ökar och B minskar.

c)      B ökar men A är konstant.

d)      A ökar med B är konstant.

e)      Både A och B ökar.

f)        Både A och B minskar.

 

 

 

vii. Mats Persson diskuterar i sin artikel “Penningpolitiken” om riksbanken ska styra via räntan eller penningmängden. Vilket/vilka argument anger han för räntestyrning?

a)      Penningmängdsstyrning tenderar att ge högre inflation.

b)      Tidsinkonsistensproblemen är större vid penningmängdsstyrning.

c)      LM-kurvans läge och hur den skiftar efter en förändring av penningmängden är variabelt och osäkert.

d)      Eftersom Phillips-kurvan är lodrät på lång sikt kan inte penningmängden påverka sysselsättningen.

viii. Assar Lindbeck diskuterar utvecklingen av Sveriges BNP per person från 1970 och framåt. Han hävdar att:

a)      Sverige trendmässigt haft en lägre BNP-utveckling än resten av EU.

b)      Sverige trendmässigt haft en högre BNP-utveckling än resten av EU.

c)      Ingen tydlig trend finns jämfört med resten av EU.

d)      Sverige trendmässigt haft en lägre BNP-utveckling än resten av rika OECD-länder.

e)      Sverige trendmässigt haft en högre BNP-utveckling än resten av rika OECD-länder.

f)        Ingen tydlig trend finns jämfört med resten av rika OECD-länder.

 

ix. Perioden 1977 till 1982 kännetecknas av någon alt några procentenheters högre svensk inflation än i våra viktigaste konkurrentländer, samtidigt som kronan devalverades fem gånger med sammanlagt över 40%. Lönsamheten i exportsektorn kunde genom devalveringarna hållas uppe. Använd diskussionen om Joseph Schumpeter i avsnittet ”Konkurrens och tillväxt” för att analysera effekterna av detta. Vilket av följande påståenden är mest rimligt enligt denna analys?

 

a)      Den höga lönsamheten i exportindustrin gjorde det möjligt att attrahera arbetskraft till en sektor med högre produktivitet än den offentliga sektorn.

b)      Den höga lönsamheten i exportindustrin gjorde det möjligt att attrahera kapital till en sektor med högre produktivitet än i många andra länder.

c)      Den höga lönsamheten minskade trycket på företagen att bli bättre och mer produktiva.

d)      Den höga lönsamheten var en förutsättning för att kostsamma investeringar i ny teknik skulle komma till stånd.

 

x. Persson/Skult diskuterar utvecklingen av inkomstspridningen i Sverige under 1900 talet. Vilken är den bästa beskrivningen av deras sammanfattande beskrivning av utvecklingen?

 

a)      Huvudsakligen ökande inkomstspridning under hela perioden.

b)      Huvudsakligen minskande inkomstspridning under hela perioden.

c)      Huvudsakligen minskande inkomstspridning utom under den sista delen av perioden då inkomstspridningen varit ökande.

d)      Huvudsakligen ökande inkomstspridning utom under den sista delen av perioden då inkomstspridningen varit minskande.

e)      Ingen tydlig trend i inkomstspridning under perioden.

 

 

Del B

Fråga 4

 

i.    Pehr Wissén diskuterade på sin gästföreläsning utvecklingen av bankmarknaden i USA från 1975 och framåt. Vilket av följande påståenden sammanfattar bäst hans analys?

a)      En liberal finansmarknadslagstifting införd redan under 1950-talet skapade förutsättningar för en hög tillväxt under hela perioden.

b)      En alltför svag tillsyn av finansiella aktörer har skapat ett trovärdighetsproblem inom finanssektorn som måste åtgärdas.

c)      Finansmarknadslagstiftningen förändrades under perioden vilket möjliggjorde att effektiva banker växte över delstatsgränserna bland annat genom att ta över mindre effektiva banker.

d)      En låg beskattning av kapitalavkastningen i USA har varit en starkt bidragande orsak till att USA har haft hög ekonomisk tillväxt jämfört med Europa.

 

ii.   AS-AD. Antag att riksbanken inför en mer expansiv penningpolitik. Vilket av följande AS-AD diagram illustrerar bäst vad som händer på kort och medellång sikt. (Siffran 1 indikerar utgångsläget, 2 den kortsiktiga jämvikten och 3 jämvikten på medellång sikt).

iii. Antag att regeringen vill öka BNP utan att handelsbalansen påverkas. Vilken politik kan åstadkomma detta?

a)      En ökning av offentlig konsumtion utan andra åtgärder.

b)      En minskning av offentlig konsumtion utan andra åtgärder.

c)      En depreciering av valutan utan andra åtgärder.

d)      En appreciering av valutan utan andra åtgärder.

e)      En kombination av ökad offentlig konsumtion och en appreciering av valutan.

f)        En kombination av ökad offentlig konsumtion och en depreciering av valutan.

iv.  Analysera nedanstående påståenden om NAIRU.

1.      Enligt NAIRU ökar inflationen om arbetslösheten är lägre än den naturliga.

2.      Enligt NAIRU ökar arbetslösheten om inflationen är lägre än den optimala.

 

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Inget påstående är korrekt.

d)      Båda påståendena är korrekta.

v.   Vilket av följande påståenden är korrekt?

a)      Om riksbanken säljer obligationer ökar penningmängden och räntan faller.

b)      Om riksbanken säljer obligationer minskar penningmängden och räntan faller.

c)      Om riksbanken säljer obligationer ökar penningmängden och räntan ökar.

d)      Om riksbanken säljer obligationer minskar penningmängden och räntan ökar.

vi.  Solow-modellen. Vilket av diagram illustrerar bäst vad som händer om sparandet faller i Solow-modellen?

 

vii.  Importen som andel av BNP är betydligt högre i Sverige än i USA. Välj den främsta förklaringen till detta.

a)      USAs inhemska industri är mer konkurrenskraftig än Sveriges.

b)      Sveriges exportindustri är mer konkurrenskraftig än USAs

c)      USA är ett större land än Sverige.

d)      Importen blir dyrare i USA pga högre fraktkostnader.

e)      USA är inte med i ett frihandelsområde medan Sverige är med i EU.

 

viii. När man jämför levnadsstandarden i olika länder använder man ofta PPP (köpkraftskorrigerad) BNP. Vilket/Vilka av följande påståenden är korrekt/korrekta?

 

1.      Den nominella i fattiga länder är normalt många lokala varor och tjänster billigare än i rika länder. Genom PPP-korrigeringen tas hänsyn till detta.

2.      Växelkursen svänger ofta kraftigt vilket betyder att BNP i utländsk valuta kan svänga mycket utan att ett lands levnadsstandard påverkas särskilt mycket. PPP-justeringen minskar dessa problem.

 

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Inget påstående är korrekt.

d)      Båda påståendena är korrekta.

 

ix. Antag att utländska inkomster/produktion Y* ökar. Analysera nedanstående påståenden. (Tips: Vad händer med Y och hur påverkar det inhemsk konsumtion).

1.      Ökningen i Y* förbättrar handelsbalansen.

2.      Ökningen i Y* leder till högre inhemsk konsumtion.

.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

x. Antag att öppen ränteparitet är uppfyllt. Beräkna den inhemska räntan givet följande (delvis överflödiga) data. Utländsk ränta = 3%, BNP-tillväxt = 3%, förväntad nominell appreciering av inhemsk valuta = 2%, förväntad inhemsk inflation = 1%, förväntad utländsk inflation 3%.

a)      Den inhemska räntan är 1%

b)      Den inhemska räntan är 3%.

c)      Den inhemska räntan är 4%.

d)      Den inhemska räntan är 5%.

e)      Den inhemska räntan är 6%.

 

 

xi.  I nedanstående diagram illustreras effekten av ett fall i utländsk efterfrågan orsakat av att  växelkursen apprecierar (går upp).

Vilket av följande påståenden är korrekt?

a)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y1. Efter apprecieringen blir Y=Y2.

b)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y1. Efter apprecieringen blir Y=Y3.

c)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y2. Efter apprecieringen blir Y=Y1.

d)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y2. Efter apprecieringen blir Y=Y3.

e)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y3. Efter apprecieringen blir Y=Y2.

f)        I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y3. Efter apprecieringen blir Y=Y1.

 

xii. Den så kallade J-kurveffekten innebär att de kortsiktiga effekterna av en depreciering inte är identiska med de långsiktiga. Analysera nedanstående påståenden om J-kurveffekten.

 

1.      Effekten av en depreciering på nettoexporten är positiv på lång sikt. På kort sikt är den mindre positiv eller t.o.m. negativ.

2.      J-kurveffekten beror på att  priserna på kort sikt är trögrörliga och att anpassningen därmed tar tid.

 

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Påstående 1 och 2 är båda sanna.

xiii.AS-AD. Antag att arbetskraftsdeltagandet faller, t.ex. pga antalet förtidspensioneringar ökar. Vilket av följande AS-AD diagram illustrerar bäst vad som händer på kort och medellång sikt. (Siffran 1 indikerar utgångsläget, 2 den kortsiktiga jämvikten och 3 jämvikten på medellång sikt.)

 

xiv. Antag att matchningseffektiviteten försämras, t.ex. på grund av att de arbetslösa blir mindre aktiva i sitt arbetssökande.  Analysera följande påståenden.

Förändringen innebär att:

1. Beveridgekurvan skiftar utåt.

2. Beveridgekurvan skiftar inåt.

3. Beveridgekurvan blir brantare.

4. Beveridgekurvan blir flackare.

 

Välj korrekt svarsalternativ.

a)      Endast påstående 1 är rätt.

b)      Endast påstående 2 är rätt.

c)      Endast påstående 3 är rätt.

d)      Endast påstående 4 är rätt.

e)      Inget av påståendena är korrekt eftersom Beveridge kurvan inte mäter matchningseffektivitet.

 

 

Fråga 5

(Rättas endast om fråga 1-4 samtliga givits betyget VG).

I sin gästföresläsning antydde Jens Henriksson att riksbanken tidigare borde ha sänkt räntan eftersom arbetslösheten enligt honom är för hög. Använd modeller och resonemang från kursen för att

1. ge stöd åt Jens åsikt att riksbanken kan och bör försöka minska arbetslösheten och

2.  diskutera eventuella motargument till Jens åsikt.


Svarsblankett OBS! Svaren är preliminära! Dessa svar utlagda 19/1 kl. 09.08

 

Fråga 1

i.                a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

iv.               a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) X     f) o     g) o

vi.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

ix.               a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

 

Fråga 2

i.                a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

iv.               a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

vi.               a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) X     f) o     g) o

x.               a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

 

Fråga 3

i.                a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iv.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

vi.               a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

Svarsblankett

 

Fråga 4

 

i.                a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) X      g) o

iv.               a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

vi.               a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) o    c) o     d) X     e) o     f) o     g) o

x.               a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

xi.               a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

xii.              a) o     b) X     c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

xiii.             a) o     b) o    c) X     d) o    e) o     f) o     g) o

xiv.             a) X     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o