STOCKHOLMS UNIVERSITET

Nationalekonomiska institutionen

John Hassler

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.

Söndagen den 21 januari 2007

 

Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och kontrollera löpande tiden. Se till att inte i onödan fastna på vissa frågor eftersom tentan är lång. Inga hjälpmedel är tillåtna.

Tentamen består av en A-del och en B-del.

Del A består av fråga 1-3. Fråga 1-2 består av vardera 10 delfrågor av flervalstyp värda en poäng per styck motsvarande de två duggorna. Om du har credit för dugga 1 har du automatiskt 10 poäng på fråga 1 och behöver således inte göra denna. Samma sak gäller fråga 2 och dugga 2. Godkänd seminarieuppgift ger på samma sätt automatiskt 10 poäng på fråga 3 som består av öppna frågor sammanlagt värda 10 poäng. För dem som gör hela eller delar av Del A räknas det sammanlagda antalet poäng till tentamensresultatet och inga minimigränser finns.

Endast nyregistrerade studenter HT 2006 har möjlighet att tillgodoräkna sig credit på denna tentamen. Resultat från tidigare terminer får inte tillgodoräknas.

Observera att rätt besvarad fråga vid en tentamen aldrig kan räknas tillgodo vid omtentamen.

Del B består av fråga 4-5. Fråga 4 består av 20 delfrågor av flervalstyp värda ett poäng styck.  Fråga 5 består av 5 öppna delfrågor vardera värda 10 poäng. Tänk på att beskriva tydligt logiken bakom dina svar. Det måste vara möjligt att följa ditt sätt att analysera och resonera. Att t.ex. endast rita ett diagram utan förklarande text kan inte ge full poäng.

Betygsgränser: Endast det totala antalet poäng har betydelse för tentamensbetyget. Följande betygsgränser gäller. A:90-100, B:75-89, C:60-74, D:50-59, E:40-49, FX:30-39 samt F:0-30. De två lägsta betygen: FX och F innebär underkänt. Betygen A och B motsvarar VG.

Svar: Svar på flervalsfrågor ges på bifogad svarsblankett. Endast ett svar per fråga ska anges. Ange det bästa svaret om du tycker fler än ett är tänkbara. SKRIV PÅ RÄTT BLANKETT! Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten för att försäkra dig om att det blir rätt på svarsblanketten. Fråga 3 samt varje delfråga av fråga 5 besvaras på separata blad! Skriv namn, personnummer och frågans nummer på varje blad. Förklara begrepp och symboler. Tänk på att skriva läsligt! Oläsliga svar rättas inte.


Del A

Fråga 1

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 1 som nyinskriven under HT 06.)

i.    Antag att prisnivån var 1 år 2000 och nominell och real BNP var 200 miljarder SEK. Antag vidare att inflationen varit 3% och real tillväxt 2% mellan år 2000 och 2001. Hur beräknar du nominell BNP år 2001?

a)      Nominell BNP är 201.

b)      Nominell BNP är 202.

c)      Nominell BNP är 205.

d)      Nominell BNP är 206.

e)      Nominell BNP är 210.

 

ii. Vad bestämmer lutningen på efterfrågefunktionen (ZZ) i 45-gradersdiagrammet?

a)      Den autonoma konsumtionen.

b)      De exogena investeringarna.

c)      Den marginella konsumtionsbenägenheten.

d)      Storleken på T.

 

iii.   Antag att monetär neutralitet  (monetary neutrality”) är uppfyllt på lång sikt och att riksbanken ökar penningmängden med 5 miljarder kronor från 50 miljarder. Vilket av följande påståenden är korrekt?

a)      På lång sikt ökar nominell BNP med 5%.

b)      På lång sikt ökar nominell BNP med 10%.

c)      På lång sikt ökar nominell BNP med 15%.

d)      På lång sikt ökar real BNP med 5%..

e)      På lång sikt ökar real BNP med 10%.

f)        På lång sikt ökar real BNP med 15%.

 

iv. Vilket av följande skiftar AS-kurvan?

1.      Sänkt förväntad prisnivå.

2.      Sänkta skatter.

a)      Både 1 och 2.

b)      Bara 1.

c)      Bara 2.

d)      Vare sig 1 eller 2.

 

v.   Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av

där Y är produktion/inkomst, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specificieras till

Sätt c0=0,5, c1=0,5, T=0,5 och I=0,25 och G=0,5. (Skrivfel i ursprungliga tentan, där det stod c1=.5)

Vad är produktionen i jämvikt på varumarknaden?

a) 1             b) 1,25             c) 2                  d) 2,25             e) Går ej att lösa.

vi. Antag att prisnivån faller. I IS-LM modellen leder det till att:

a)      Produktionen ökar eftersom lägre priser ger större efterfrågan.

b)      Produktionen minskar eftersom företagens utbud av varor faller.

c)      Efterfrågan på pengar minskar så räntan faller.

d)      Efterfrågan på pengar ökar eftersom produktionen ökar.

vii.Varför lutar AD-kurvan som den gör? Välj en av nedanstående förklaringar.

a)      Högre pris gör att löntagarna kräver högre lön, högre lön leder till lägre sysselsättning och lägre produktion.

b)      Högre ränta minskar investeringarna, varuefterfrågan minskar då, detta leder till minskad produktion i jämvikt.

c)      Högre pris leder till lägre real penningmängd, räntan på penningmarknaden blir då högre, detta minskar investeringarna, vilket minskar efterfrågan och därmed produktionen.

d)      Högre produktion minskar arbetslösheten, detta leder till högre lön, högre kostnader för företagen leder till högre prisnivå.

viii. Vilka av följande faktorer påverkar den naturliga produktionsnivån Yn?
1. Arbetslöshetsersättningens storlek.
2. Konkurrensen på varumarknaden.
3. Förväntad prisnivå.

a)      Endast 1, men inte 2 och 3.

b)      Endast 2, men inte men inte 1 och 3.

c)      Endast 3, men inte men inte 1 och 2.

d)      Endast 1 och 2, men inte 3.

e)      Endast 1 och 3, men inte 2.

f)        Endast 2 och 3, men inte 1.

g)      Samtliga faktorer 1, 2 och 3.

ix. Antag att regeringen för en expansiv finanspolitik genom att sänka skatterna samt att arbetslösheten i utgångsläget är på sin naturliga nivå. Använd AS-AD modellen för att analysera följande påståenden. 

1) Produktionen ökar men återgår på sikt till sin ursprungliga nivå.

2) Privat konsumtion ökar på kort sikt men återgår på längre sikt till sin ursprungliga nivå.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

x.   Antag att den naturliga arbetslösheten i Sverige är 5%. Vilka av följande faktorer har en direkt påverkan på denna nivå?

1. Förändringar i arbetslöshetsersättningens storlek.

2. Förändrat antal personer i arbetskraften, t.ex. pågrund av demografiska förändringar.

3. Förändringar i finanspolitiken.

a)      Endast 1, men inte 2 och 3.

b)      Endast 2, men inte 1 och 3.

c)      Endast 3, men inte 1 och 2.

d)      Endast 1 och 2, men inte 3.

e)      Endast 1 och 3, men inte 2.

f)        Endast 2 och 3, men inte 1.

g)      Samtliga faktorer 1, 2 och 3.

Fråga 2

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 2 som nyinskriven under HT 06.)

i.    Byt ut X så att påståendet blir korrekt.

Enligt Solowmodellen utan tillväxt i befolkning och teknologi kommer, allt annat lika, ett land med X att växa snabbare.

a)      lägre BNP.

b)      högre BNP

c)      lägre BNP per capita.

d)      högre BNP per capita.

 

ii. Använd i denna fråga den förväntningsutvidgade IS-LM modellen. Antag att riksbanken  för en expansiv penningpolitik. Antag också att hushållen förväntar att denna politik att leda till högre inkomster och lägre räntor också  i framtiden. Vilket av följande påståenden är korrekt.

a)      Förändringen i förväntningar förstärker effekten på BNP genom att IS kurvan skiftar åt samma håll som LM-kurvan.

b)      Förväntan om höjda skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att skiftet i LM-kurvan blir större än vid konstanta förväntningar.

c)      Förväntan om höjda skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att skiftet i LM-kurvan blir mindre än vid konstanta förväntningar.

d)      Förväntan om höjda skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att LM-kurvan och IS-kurvan skiftar åt motsatta håll.

 

iii.   Solow-modellen. Vilket av nedanstående diagram illustrerar bäst vad som händer om deprecieringstakten ökar i Solow-modellen?

 

iv. Antag att sparkvoten faller. Vilka av följande påståenden är sanna enligt Solow-modellen givet att alla övriga exogena varibabler är oförändrade.

1.      Konsumtionen per capita stiger omedelbart (hoppar uppåt).

2.      Konsumtionen per capita faller på lång sikt om sparkvoten i utgångsläget var lägre än i ”golden rule”.

 

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

v. Ett högt värde på Tobins-q för ett företag betyder att;

a)      Cash-flow (löpande inkomster) är högt och företaget kan därför investera utan att behöva låna till finansieringen.

b)      Cash-flow (löpande inkomster) är högt i företaget vilket innebär att aktiepriset kommer att stiga.

c)      Marknadsvärdet på installerat kapital i företaget är högt i förhållande till inköpspriset för nytt kapital. Företaget bör därför investera.

d)      Inköpspriset på nytt kapital är högt i förhållande till marknadsvärdet på installerat kapital. Företaget bör därför sälja sitt kapital eller investera mindre.

vi. Enligt permanentinkomsthypotesen kommer:

1.      en tillfällig inkomstökning att leda till en lägre ökning i konsumtionen än en permanent inkomstökning.

2.      kommer individer att spara om de förväntar fallande inkomster och låna om de förväntar ökande inkomster.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

vii. Antag att tillväxttakten i teknologifaktorn A i en ekonomi är 2% per år fram till en viss tidpunkt t0 och därefter 3% per år utan att A för den skull hoppar. Vilka påstånden är enligt Solow-modellen korrekta?

1.      På lång sikt är tillväxttakten i BNP per capita 3% per år.

2.      BNP per capita växer strax efter t0  med mer än 3% per år.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna

 

viii. Antag att produktionsfunktionen F(K,L) är ökande, uppvisar konstant skalavkastning men avtagande marginalavkastning för produktionsfaktorerna K,L. Antag också att
F(1,1) = 1.

Beräkna F(2,2) och F(3,1).

a)      F(2,2) = 2 och F(3,1) = 2.

b)      F(2,2) = 2 och F(3,1) < 2.

c)       F(2,2) = 2 och F(3,1) > 2

d)      F(2,2) = 2 men uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna F(3,1).

e)      Uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna vare sig F(2,2) eller F(3,1).

ix. Antag att antalet personer i arbetskraften (L) ökar. Allt annat lika borde då

a)      den naturliga arbetslösheten un vara oförändrad och den naturliga produktionen Yn öka.

b)      den naturliga arbetslösheten un minska och den naturliga produktionen öka Yn.

c)      den naturliga arbetslösheten un liksom den naturliga produktionen Yn vara oförändrad.

d)      den naturliga arbetslösheten un öka och naturliga produktionen Yn vara oförändrad.

 

x.   Solow-modellen. Vilket av nedanstående diagram illustrerar bäst vad som händer om ett pensionssystem av fördelningstyp(Pay-as-you-go) införs  i Solow-modellen?

 


Fråga 3

(Behöver ej besvaras om du klarat seminarieserien som nyinskriven under HT 06.)

 

i. Lars Hörngren diskuterar i sin artikel ”Penningpolitik i teori och praktik” tre olika kanaler som penningpolitiken verkar genom. Beskriv dessa kort men begripligt.

 

ii. Harry Flam diskuterar i artikeln “Vinner Sverige på att gå med i EMU” för- och nackdelar av ett svenskt deltagande i EMU. Gör en kort sammanfattning av dessa samt den sammanvägning som Flam gör.

 

 

iii. Från mitten av 70-talet och fram till början av 90-talet förekom i Sverige något som kom att kallas ”devalveringscykler”. Beskriv kortfattat dessa. 


Del B

Fråga 4.

i. Antag att öppen ränteparitet gäller mellan Sverige och USA. Antag också att räntan är 4% i Sverige och 5% i USA. Analysera följande påståenden.

1) Den svenska växelkursen, dvs. hur många dollar man får per krona, väntas stiga.

2) Den svenska räntan förväntas stiga i förhållande till den i USA.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

e)      Påstående 1 är sant men det finns inte tillräcklig information för att analysera påstående 2.

f)        Påstående 1 är falskt men det finns inte tillräcklig information för att analysera påstående 2.

g)      Det finns inte tillräckligt med information för att besvara något av påståendena.

 

ii. Antag att regeringen för en expansiv finanspolitik genom att öka de offentliga utgifterna samt att arbetslösheten i utgångsläget är på sin naturliga nivå. Använd AS-AD modellen för att analysera följande påståenden. 

1) Produktionen ökar men återgår på sikt till sin ursprungliga nivå.

2) Investeringarna kan påverkas på kort sikt men återgår på längre sikt till sin ursprungliga nivå.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

iii. Antag att riksbanken för en expansiv penningpolitik samt att arbetslösheten i utgångsläget är på sin naturliga nivå. Använd AS-AD modellen för att analysera följande påståenden. 

1) Produktionen ökar men återgår på sikt till sin ursprungliga nivå.

2) Investeringarna ökar på kort sikt men återgår på längre sikt till sin ursprungliga nivå.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

iv. Vilken policy-mix är mest lämplig om man vill förbättra handelsbalansen utan att BNP förändras?

a)      Expansiv finanspolitik i kombination med expansiv penningpolitik.

b)      Expansiv finanspolitik i kombination med stram penningpolitik.

c)      Expansiv penningpolitik i kombination med stram finanspolitik.

d)      Stram finanspolitik i kombination med stram penningpolitik.

e)      Detta resultat är omöjligt att uppnå eftersom handelsbalansen styrs av den utländska efterfrågan.

v. Vad är sant beträffande penningpolitikens resp. finanspolitikens effektivitet i stabiliseringspolitiken under olika växelkursregimer?

1.      Penningpolitiken är ett mer effektivt instrument under fast växelkurs eftersom räntan har större effekt på handelsbalansen.

2.      Penningpolitiken är ett mindre effektivt instrument under fast växelkurs eftersom penningpolitiken måste användas till att hålla växelkursen konstant.

3.      Finanspolitiken är ett mer effektivt instrument under fast växelkurs eftersom fast växelkurs kräver att penningpoilitiken inriktas på att motverka ränteförändringar som annars skulle bli konsekvensen av förändringar i finanspolitiken.

a)      Samtliga påståenden är falska.

b)      Påstående 1 är sant, påstående 2 och 3 är båda falska.

c)      Påstående 2 är sant, påstående 1 och 3 är båda falska.

d)      Påstående 3 är sant, påstående 1 och 2 är båda falska.

e)      Påstående 1 och 2 är båda sanna, påstående 3 är falskt.

f)        Påstående 1 och 3 är båda sanna, påstående 2 är falskt.

g)      Påstående 2 och 3 är båda sanna, påstående 1 är falskt

h)      Samtliga påståenden är sanna.

vi. Vilket är sant angående den förväntningsutvidgade IS-LM modellen?

a)      IS är flackare än i den ursprungliga modellen.

b)      LM är brantare än i den ursprungliga modellen.

c)      LM är flackare än i den ursprungliga modellen.

d)      IS är brantare än i den ursprungliga modellen.

e)      Inget av ovanstående påståenden är sant.

 

vii. Antag att befolkningstillväxten ökar. Vilka av följande påståenden är sanna enligt Solow-modellen givet att alla övriga exogena varibabler är oförändrade.

1.      Tillväxttakten i BNP/capita ökar på lång sikt.

2.      Konsumtionen per capita ökar på kort sikt.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

viii. Solow-modellen. Antag att ekonomin är i steady state och att BNP där växer med 3%. Antag att nu plötsligt en del av kapitalstocken förstörs, t.ex., genom en naturkatastrof. Vad händer?

a)      BNP faller direkt. Därefter är tillväxttakten 3%.

b)      BNP faller direkt. Därefter är tillväxttakten under en övergångsfas större än 3%.

c)      BNP faller direkt. Därefter är tillväxttakten under en övergångsfas lägre än 3%.

d)      Denna fråga kan inte analyseras i Solow-modellen.

 

ix. Antag att produktionsfunktionen Y=F(K,L) uppvisar konstant skalavkastning men avtagande marginalavkastning för produktionsfaktorerna K,L. Vilka av följande påståenden är då sanna?

1.      Om K och L växer med 3 respektive 2 % per år växer Y med 5 %.

2.      Om K ökar med 1% växer Y, men med mindre än 1%.

3.      K och L båda ökar med 5% ökar Y också med 5%.

a)      Samtliga påståenden är falska.

b)      Påstående 1 är sant, påstående 2 och 3 är båda falska.

c)      Påstående 2 är sant, påstående 1 och 3 är båda falska.

d)      Påstående 3 är sant, påstående 1 och 2 är båda falska.

e)      Påstående 1 och 2 är båda sanna, påstående 3 är falskt.

f)        Påstående 1 och 3 är båda sanna, påstående 2 är falskt.

g)      Påstående 2 och 3 är båda sanna, påstående 1 är falskt

h)      Samtliga påståenden är sanna.

 

x. Antag att öppen ränteparitet gäller samt att inhemsk realränta är 3% och den förväntade nomiella apprecieringen av inhemsk valuta är 2%. Vilka påståenden är då sanna?

1.      Utländsk realränta är 5% oavsett inhemsk inflation.

2.      Utländsk nominalränta är 7% om inhemsk inflation är 2%.

3.      Utländsk nominalränta är 3% om inhemsk inflation är 2%.

a)      Samtliga påståenden är falska.

b)      Påstående 1 är sant, påstående 2 och 3 är båda falska.

c)      Påstående 2 är sant, påstående 1 och 3 är båda falska.

d)      Påstående 3 är sant, påstående 1 och 2 är båda falska.

e)      Påstående 1 och 2 är båda sanna, påstående 3 är falskt.

f)        Påstående 1 och 3 är båda sanna, påstående 2 är falskt.

 

xi. Använd NAIRU eller den förväntningsutvidgade Phillips-kurvan för att analysera den direkta effekten på inflationen om arbetslöshetsersättningen försämras så att den naturliga arbetslösheten går ned. Antag att arbetslösheten i utgångsläget är lika med den naturliga. Vad händer med inflationen?

a)      Den blir negativ (deflation).

b)      Den blir positiv.

c)      Den faller, dvs den blir lägre än i föregående period.

d)      Den ökar, dvs den blir högre än i föregående period.

 

xii. Antag att löneandelen är 2/3, att BNP växer med 4%, kapitalstocken med 6% och arbetskraften med 3%. Enligt så kallad tillväxtbokföring är då tillväxttakten i TFP (Solow-residualen)

a)      0%.

b)      5%.

c)      7%.

d)      Inget av ovanstående.

 

xiii. Använd i denna fråga den förväntningsutvidgade IS-LM modellen. Antag att regeringen för en expansiv finanspolitik genom att sänka inkomstskatterna. Antag också att hushållen förväntar att skattesänkningen kommer att leda till att produktionen ökar så mycket att även framtida inkomstskatter kan sänkas. Vilket av följande påståenden är korrekt.

a)       Förväntan om sänkta skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att LM-kurvan skiftar åt samma håll som IS-kurvan.

b)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir större än vid konstanta förväntningar.

c)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir mindre än vid konstanta förväntningar.

d)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att LM-kurvan och IS-kurvan skiftar åt motsatta håll.

 

xiv Antag att den förväntningsutvidgade Phillips-kurvan ges av följande ekvation.

Den naturliga arbetslösheten är då

a)      1/3%.

b)      3%.

c)      6%.

d)      kan inte beräknas utan mer information om bla. arbetslösersättningen.

 

xv. I nedanstående figur visar en Lorenz-kurva (den heldragna kurvan) såsom den visas i Persson och Skults artikel “Inkomstfördelningen”.

Låt A beteckna arean av den streckade ytan och B arean av den gråa ytan. Antag att löneojämlikheten minskar genom att genom att de lågavlönade får stora löneökningar medan höginkomsttagarnas löner är oförändrade. Vad händer i diagrammet.

a)      B ökar och A minskar.

b)      A ökar och B minskar.

c)      B ökar men A är konstant.

d)      A ökar med B är konstant.

e)      Både A och B ökar.

f)        Både A och B minskar.

 

xvi. Stefan Ingves diskuterade den svenska riksbankens ställning. Vilket av följande påståenden beskriver denna ställning bäst?

a)      Riksbanken är en myndighet under regeringen. Riksbanksfullmäktige utses som de flesta andra myndighetsstyrelser av regeringen.

b)      Riksbanken är en myndighet under riksdagen som därför utser riksbanksfullmäktige.

c)      Riksbanken har garanterats en stor grad av oberoende genom att den är sidoordnad såväl riksdag som regering. Riksbanksfullmäktige utser själv efterträdare till avgående ledamöter.

d)       I och med Sveriges EU inträde har riksbankens självständighet garanterats genom att riksbanken är en del av den Europeiska CentralBanken, ECB.

 

xvii. Den så kallade J-kurveffekten innebär att de kortsiktiga effekterna av en depreciering inte är identiska med de långsiktiga. Analysera nedanstående påståenden om J-kurveffekten.

1.      Effekten av en depreciering på nettoexporten är positiv på lång sikt. På kort sikt är den mindre positiv eller t.o.m. negativ.

2.      J-kurveffekten beror på att växelkursen ofta på kort sikt är trögrörlig.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Påstående 1 och 2 är båda sanna.

xviii. AS-AD. Antag att antalet personer i arbetskraften plötsligt ökar, t.ex. en plötslig invandring. Vilket av följande AS-AD diagram illustrerar bäst vad som händer på kort och medellång sikt. (Siffran 1 indikerar utgångsläget, 2 den kortsiktiga jämvikten och 3 jämvikten på medellång sikt. Tips: Vad händer med Yn )

xix.      I nedanstående diagram illustreras effekten av en ökning i utländsk efterfrågan.

Vilket av följande påståenden är korrekt?

a)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y1. Efter förändringen blir Y=Y2.

b)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y1. Efter förändringen blir Y=Y3.

c)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y2. Efter förändringen blir Y=Y1.

d)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y2. Efter förändringen blir Y=Y3.

e)      I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y3. Efter förändringen blir Y=Y2.

f)        I utgångsläget är inhemsk produktion Y=Y3. Efter förändringen blir Y=Y1.

g)      Inget av ovanstående är korrekt.

 

xx. Persson/Skult diskuterar utvecklingen av inkomstspridningen i Sverige under 1900 talet. Vilken är den bästa beskrivningen av deras sammanfattande beskrivning av utvecklingen?

 

a)      Huvudsakligen ökande inkomstspridning under hela perioden.

b)      Huvudsakligen minskande inkomstspridning under hela perioden.

c)      Huvudsakligen minskande inkomstspridning utom under den sista delen av perioden då inkomstspridningen varit ökande.

d)      Huvudsakligen ökande inkomstspridning utom under den sista delen av perioden då inkomstspridningen varit minskande.

e)      Ingen tydlig trend i inkomstspridning under perioden.


OBS! Besvara varje delfråga på separata blad och skriv namn och personnummer på varje.

Fråga 5:1

Antag att BNP befinner sig vid sin naturliga nivå. Riksbanken genomför en sänkning av penningmängden. Visa konsekvenserna av detta på både kort och medellång sikt i ett IS-LM diagram samt i ett AS-AD diagram. Beskriv vad som händer med produktion, prisnivå och konsumtion över tiden i diagram med tid på x-axeln.

Fråga 5:2

Vilken är skillnaden mellan den ursprungliga och den modifierade (förväntningsutvidgade) Phillipskurvan? Illustrera båda! Ange vilka centrala antaganden som görs i båda modellerna. Är den förväntningsutvidgade Phillipskurvan byggd på s.k. rationella förväntningar? Förklara!

 

Fråga 5:3

Visa i ett diagram med Solowmodellen hur stort konsumtionsutrymmet blir i steady-state. Förklara också vad som menas med ”the golden-rule” i samband med Solowmodellen. Illustrera också ett scenario där sparkvoten minskar och utred följderna av den minskningen på produktion och konsumtion på kort och lång sikt. Ange vilka antaganden om tillväxt i befolkning och teknik du gör.

 

Fråga 5:4

Antag att riksbanken höjer reporäntan och att detta ger minskade inflationsförväntningar. Illustrera hur detta skulle se ut med hjälp av en avkastningskurva. Förklara också varför kurvan får detta utseende.

Fråga 5:5

Vad menas med penningpolitikens tidsinkonsistensproblem? Beskriv utförligt men kärnfullt. Kan man tänka sig att motsvarande problem finns även inom finanspolitiken? Antag t.ex. att regeringen i slutet av varje år fastställer vilken skatt som ska gälla för de inkomster som uppstått under det gångna året.

 

 


SVARSBLANKETT Fråga 1 och 2.

 

Kryssa för rätt svarsalternativ. Endast ett alternativ ska anges på varje fråga. Lämna endast in denna blankett. Oklara svar, t.ex. om fler än 1 alternativ kryssats för, räknas som felaktigt svar.

Namn: .......................................................................

Personnummer: .........................................................

 

Fråga 1

i.                a) o     b) o    c) o     d) o    e) ®     f) o     g) o  h) o

ii.                a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

iii.               a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

iv.               a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

v.               a) o     b) o    c) ®     d) o    e) ®     f) o     g) o  h) o (Det skulle stått c1=0,5 i frågan inte c1=.5, kan möjligen vara förvirrande. Därför ges rätt även för e))

 

vi.               a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

vii.              a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) ®    e) o     f) o     g) o  h) o

ix.               a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

x.               a) ®     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

 

Fråga 2

i.                a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

ii.                a) ®     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

iii.               a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

iv.               a) o     b) o    c) o     d) ®    e) o     f) o     g) o  h) o

v.               a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

 

vi.               a) o     b) o    c) o     d) ®    e) o     f) o     g) o  h) o

vii.              a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) ®    e) o     f) o     g) o  h) o

ix.               a) ®     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

x.               a) ®     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

 


SVARSBLANKETT Fråga 4.

 

Kryssa för rätt svarsalternativ. Endast ett alternativ ska anges på varje fråga. Lämna endast in denna blankett. Oklara svar, t.ex. om fler än 1 alternativ kryssats för, räknas som felaktigt svar.

Namn: .......................................................................

Personnummer: .........................................................

Fråga 4

i.                a) o     b) o    c) o     d) o    e) ®     f) o     g) o  h) o

ii.                a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

iii.               a) o     b) o    c) o     d) ®    e) o     f) o     g) o  h) o

iv.               a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

v.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) ®  h) o

 

vi.               a) o     b) o    c) o     d) ®    e) o     f) o     g) o  h) o

vii.              a) ®     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

viii.             a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

ix.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) ®  h) o

x.               a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

 

xi.               a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

xii.              a) ®     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

xiii.             a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

xiv.             a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

xv.              a) ®     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

 

xvi.             a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

xvii.            a) o     b) ®    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

xviii.           a) o     b) o    c) o     d) ®    e) o     f) o     g) o  h) o

xix.             a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o

xx.              a) o     b) o    c) ®     d) o    e) o     f) o     g) o  h) o