STOCKHOLMS UNIVERSITET

Nationalekonomiska institutionen

John Hassler

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.

Lördagen den 18 februari 2006

 

Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och kontrollera löpande tiden. Inga hjälpmedel är tillåtna.

Tentamen består av en A-del och en B-del.

Del A består av fråga 1-3. Fråga 1-3 består av vardera 10 delfrågor av flervalstyp. De tre frågorna korresponderar mot de tre delexaminationer som givits under kursens gång, så att dugga 1 motsvarar fråga 1, dugga 2 motsvarar fråga 2 och seminarieuppgiften motsvarar fråga 3. Den student som har blivit underkänd, d.v.s. fått betyget U på en delexamination alternativt inte har gjort den, skall svara på den korresponderande frågan i A-delen. Den student som blivit godkänd på en delexamination får betyget VG på motsvarande fråga i A-delen och skall alltså inte svara på denna fråga.

Endast nyregistrerade studenter HT 2005 har möjlighet att tillgodoräkna sig delexaminationsresultat på denna tentamen. Resultat från tidigare terminer får inte tillgodoräknas. Observera att rätt besvarad fråga vid en tentamen aldrig kan räknas tillgodo vid omtentamen.

Del B, består av fråga 4 och 5. Fråga 4 består av 14 delfrågor av flervalstyp. Fråga 5 är en essäfråga där du ombeds självständigt välja och tillämpa de modeller och övriga kunskaper du lärt för att i skriftlig framställning analysera ett praktiskt problem. Det räcker inte med att redovisa modellerna utan deras tillämplighet på den aktuella frågeställningen måste motiveras och diskuteras. Något exakt krav på svarets längd kan inte ges. Det är dock svårt att ge ett fullständigt svar på mindre än 2 fullskrivna sidor, men så mycket som 10 sidor bör inte behövas.

Notera att fråga 5 endast rättas om du har VG på samtliga tidigare frågor 1-4 (inkluderande tillgodoräknad kredit för delexaminationer).

Betygsgränser: På fråga 1-3 krävs 6 rätt för betyget G och 8 rätt för VG. På fråga 4 krävs 7 rätt för G och 11 rätt för VG. På fråga 5 ges U eller G. För betyget Godkänd på tentamen i sin helhet krävs G på samtliga frågor 1-4 (inkluderande tillgodoräknad kredit). För betyget Väl Godkänd på tentamen i sin helhet krävs VG på fråga 1-4 och G på fråga 5.

Svar: För fråga 1-4, svara på bifogad svarsblankett. SKRIV PÅ RÄTT BLANKETT! Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten för att försäkra dig om att det blir rätt på svarsblanketten. Fråga 5 besvaras på separata blad. Skriv namn, personnummer och frågans nummer på varje blad. Förklara begrepp och symboler. Tänk på att skriva läsligt! Oläsliga svar rättas inte.

Preliminära svar läggs ut på http://hassler-j.iies.su.se/ under kvällen på tentamensdagen.


Del A

Fråga 1

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 1 som nyinskriven under HT 05.)

i.    Antag att prisnivån var 1 år 2000 och nominell och real BNP var 200 miljarder SEK. Antag vidare att real BNP var 206 miljarder år 2001 samt att det varit 2% inflation mellan år 2000 och år 2001. Hur beräknar du nominell BNP år 2001?

a)      Nominell BNP är 206/1,02  » 202.

b)      Nominell BNP är 206*1,02 » 210.

c)      Nominell BNP är 206-2=204.

d)      Nominell BNP är 206+2 = 208.

e)      Nominell BNP är 206/2 =103.

f)        Nominell BNP är 206*2 =412.

ii.   Analysera följande påståenden om IS-LM-modellen.

1.      Effekten på produktionen av en given penningmängdsökning blir större ju mer räntekänslig penningmängdsefterfrågan är.

2.      Effekten på produktionen av en given penningmängdsökning blir större desto mer räntekänslig investeringsefterfrågan är.

a)      Påstående 1 och 2 är båda korrekta.

b)      Endast påstående 1 är korrekt.

c)      Endast påstående 2 är korrekt.

d)      Inget av påståendena är korrekt.

 

iii.   Antag att monetär neutralitet  (”monetary neutrality”) är uppfyllt på lång sikt och att riksbanken ökar penningmängden med 2 miljarder kronor från 20 miljarder. Vilka av följande påståenden är korrekta.

1.      Prisnivån ökar med 10%.

2.      Nominell BNP ökar med 10%

a)      Påstående 1 och 2 är båda korrekta

b)      Endast påstående 1 är korrekt.

c)      Endast påstående 2 är korrekt.

d)      Inget av påståendena är korrekt.

iv. Utgå ifrån modellen för den naturliga arbetslöshetens bestämning med en lönesättningskurva och en prissättningskurva. Antag att företagens prispåslag ökar.  I jämvikt leder detta till att den naturliga arbetslösheten

a)      ökar.

b)      minskar.

c)      blir oförändrad.

d)      kan ej klart bestämmas i modellen.

 

v.   Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av

där Y är produktion/inkomst, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specificieras till

Sätt c0=1, c1=0,5, T=0,5 och I=0,25 och G=0,5.

Vad är produktionen i jämvikt på varumarknaden?

a) 1,5          b) 0,75             c) 3                  d) 1.75             e) 4

f) 1              g) Går ej att lösa.

vi. IS-LM modellen. Vilket av följande IS-LM diagram illustrerar bäst vad som händer om prisnivån P ökar?

 

vii.Varför lutar IS-kurvan som den gör? Välj en av nedanstående förklaringar.

a)      Högre pris gör att löntagarna kräver högre lön, högre lön leder till lägre sysselsättning och lägre produktion.

b)      Högre ränta minskar investeringarna, varuefterfrågan minskar då, detta leder till minskad produktion i jämvikt.

c)      Högre pris leder till lägre real penningmängd, räntan på penningmarknaden blir då högre, detta minskar investeringarna, vilket minskar efterfrågan och därmed produktionen.

d)      Högre produktion minskar arbetslösheten, detta leder till högre lön, högre kostnader för företagen leder till högre prisnivå.

 

viii. Vilka av följande faktorer påverkar den naturliga produktionsnivån Yn?

1. Företagens prispåslag.
2. Antalet individer i arbetskraften L.
3. Förväntad prisnivå.

a)Endast 1, men inte 2 och 3.

b)      Endast 2, men inte men inte 1 och 3.

c)Endast 3, men inte men inte 1 och 2.

d)      Endast 1 och 2, men inte 3.

e)Endast 1 och 3, men inte 2.

f)     Endast 2 och 3, men inte 1.

g)Samtliga faktorer 1, 2 och 3.

ix. AS-AD. Antag att konkurrensen på varumarknaden ökar. Kan detta analyseras i något av nedanståenden  AS-AD diagram? (Siffran 1 indikerar utgångsläget, 2 den kortsiktiga jämvikten och 3 jämvikten på medellång sikt).

a)      Ja, figur a) illustrerar detta.

b)      Ja, figur b) illustrerar detta.

c)      Ja, figur c) illustrerar detta.

d)      Ja, figur d) illustrerar detta.

e)      Nej, ingen av figurerna illustrerar detta.

f)        Nej, konkurrens på varumarknaden ingår inte i AS-AD modellen.

 

x.   Vilka av följande påståenden är korrekta?

1.      Enligt NAIRU minskar inflationen om arbetslösheten är tillräckligt hög.

2.      Enligt NAIRU minskar arbetslösheten om inflationen är tillräckligt hög.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt.

 


Fråga 2

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 2 som nyinskriven under HT 05.)

i.    Vilka av följande påståenden är enligt Solowmodellen med  tillväxt i befolkning och teknologi korrekta?

1.      Högre befolkningstillväxt leder till högre BNP/capita.

2.      Högre produktivitet leder till högre BNP/capita

 

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

ii. Använd i denna fråga den förväntningsutvidgade IS-LM modellen. Antag att regeringen för en expansiv finanspolitik genom att sänka inkomstskatterna. Antag också att hushållen förväntar att skattesänkningen kommer att leda till att produktionen ökar så mycket att även framtida inkomstskatter kan sänkas. Vilket av följande påståenden är korrekt.

a)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att LM-kurvan skiftar åt samma håll som IS-kurvan.

b)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir större än vid konstanta förväntningar.

c)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir mindre än vid konstanta förväntningar.

d)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att LM-kurvan och IS-kurvan skiftar åt motsatta håll.

 

iii.   Solow-modellen. Vilket av nedanstående diagram illustrerar bäst vad som händer om teknikfaktorns tillväxttakt ökar i Solow-modellen?

 

iv. Antag att den förväntningsutvidgade Phillips-kurvan ges av följande ekvation.

      Avluta följande mening på ett korrekt sätt. Den naturliga arbetslösheten

 

a)      är 8%.

b)      är 4%

c)      är 6%

d)      är 3%

e)      är 2%.

f)        kan inte beräknas utan mer information.

v. Ett högt värde på Tobins-q för ett företag betyder att;

a)      Cash-flow (löpande inkomster) är högt och företaget kan därför investera utan att behöva låna till finansieringen.

b)      Cash-flow (löpande inkomster) är högt i företaget vilket innebär att aktiepriset kommer att stiga.

c)      Marknadsvärdet på installerat kapital i företaget är högt i förhållande till inköpspriset för nytt kapital. Företaget bör därför investera.

d)      Inköpspriset på nytt kapital är högt i förhållande till marknadsvärdet på installerat kapital. Företaget bör därför sälja sitt kapital eller investera mindre.

vi. Permanentinkomsthypotesen innebär att;

a)      Individer med låga löner sparar mindre eftersom inkomsten inte räcker till sparande.

b)      En temporär inkomstökning påverkar konsumtionen mindre än en permanent.

c)      Individerna föredrar en permanent inkomst över en som varierar över tiden.

d)      Individer som investerar i humankapital får en högre permanentinkomst.

 

vii.  I data tenderar investeringsnivån att samvariera med företagens vinstnivå. Analysera nedanstående förklaringar till detta.

1.      Den förväntade framtida lönsamheten i företagens investeringar tenderar att samvariera med företagens vinstnivå.

2.      Det är billigare för företagen att finansiera investeringar med egna vinster än med lånade pengar.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

viii. Antag att produktionsfunktionen F(K,L) är ökande, uppvisar konstant skalavkastning men avtagande marginalavkastning för produktionsfaktorerna K,L. Antag också att
F(1,2) = 1,5.

Beräkna F(2,2) och F(2,1).

a)      F(2,2) = 2 och F(2,1) = 1,5.

b)      F(2,2) = 2 och F(2,1) < 1,5.

c)      F(2,2) = 2 men uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna F(2,1).

d)      Uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna vare sig F(2,2) eller F(2,1).

ix.   Använd Solow-modellen utan tillväxt i befolkning och teknologi för att analysera effekterna av en ökning i sparkvoten s.

1.      Produktionen ökar till en början.

2.      Produktionen återgår på sikt till sin ursprungliga, naturliga nivå.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

x.      Antag att regeringen funderar på att öka de obligatoriska pensionsavgifterna. Använd Solow-modellen för att analysera följande påståenden.

1.      Om pengarna används för att höja pensionerna för nuvarande pensionärer bör  förändringarna på sikt ha en klar negativ effekt på BNP.

2.      Om pengarna istället används till produktiva investeringar får förändringarna inga betydande effekter på BNP vare sig på kort eller lång sikt.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

 

 


Fråga 3

(Behöver ej besvaras om du klarat seminarieredovisningen som nyinskriven under HT 05.)

 

i.   Mats Persson diskuterar penningpolitikens effekt på sysselsättningen. Vilken av följande beskrivningar stämmer bäst med hans resonemang?

a)      Eftersom riksbanken sätter inflationsmålet främst kan den inte stabilisera sysselsättningen.

b)      Riksbanken bör stabilisera sysselsättningen genom att tona ner inflationsmålet.

c)      Riksbanken kan stabilisera sysselsättningen utan att förändra sin målsättning om ekonomin främst drabbas av utbudschocker och man inte gör för stora prognosmissar.

d)      Riksbanken kan stabilisera sysselsättningen utan att förändra sin målsättning om ekonomin främst drabbas av efterfrågechocker och man inte gör för stora prognosmissar.

ii. Harry Flam diskuterar i artikeln “Vinner Sverige på att gå med i EMU” för- och nackdelar av ett svenskt deltagande i EMU. Här hävdar han att

a)      Handeln mellan länder påverkas positivt om de har gemensam valuta. Dessutom får de mindre konjunkturfluktuationer.

b)      Handeln mellan länder påverkas positivt om de har gemensam valuta. Å andra sidan får de större konjunkturfluktuationer.

c)      Handeln mellan länder påverkas positivt om de har gemensam valuta. Efffekten på storleken i deras konjunkturfluktuationer är däremot oklar.

d)      Handeln mellan länder påverkas negativt om de har gemensam valuta. Dessutom får de mindre konjunkturfluktuationer.

e)      Handeln mellan länder påverkas negativt om de har gemensam valuta. Å andra sidan får de större konjunkturfluktuationer.

f)        Handeln mellan länder påverkas negativt om de har gemensam valuta. Effekten på storleken i deras konjunkturfluktuationer är däremot oklar.

 

iii. Mats Persson beskriver ”normpolitiken” som bedrevs under 1980-talet. Vilka av följande påståenden om denna är korrekta?.

1.      Fast växelkurs var en central del i normpolitiken.

2.      Fri rörlighet för kapital och arbetskraft var en avgörande faktor för en framgångsrik normpolitik.

3.      Normpolitiken verkade till en början framgångsrik men motsatsen blev tydlig i början av 90-talet..

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Endast påstående 3 är korrekt.

d)      Endast påstående 1 och 2 är korrekta.

e)      Endast påstående 1 och 3 är korrekta.

f)        Endast påstående 2 och 3 är korrekta.

g)      Samtliga påståenden är korrekta.

 

iv. Nedanstående diagram representerar en model för effekterna av den aktiva arbetsmarknadspolitiken som Forslund och Holmlund använder i sin artikel “Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik”.

Hur stora är undanträngningseffekterna av arbetsmarknadspolitiken i figuren?

a)      N1

b)      N2

c)      N4-N1

d)      N3-N2

e)      N3-N1

f)        N2-N1

g)      N4-N3

 

 

 

v. I nedanstående figur visar en Lorenz-kurva (den heldragna kurvan) såsom den visas i Persson och Skults artikel “Inkomstfördelningen”.

Låt A beteckna arean av den streckade ytan och B arean av den gråa ytan. Antag att  löntagarna får en löneökning som är densamma i kronor för alla individer. Vad händer i diagrammet? (Tips: På X-axeln anges andel av hushållen och på Y-axeln andelen av inkomsterna, vad händer med dessa andelar om alla får samma löneökningar i procent, respektive i kronor? )

a)      B ökar och A minskar.

b)      A ökar och B minskar.

c)      Både A och B ökar.

d)      Både A och B minskar.

e)      Båda A och B är konstanta.

 

 

 

vi. Assar Lindbeck diskuterar orsakerna till varför den svenska arbetslösheten kunde vara så låg ända fram till början på 90-talet. Vilka av följande påståenden stämmer bra med Assars resonemang?

1.      Den aktiva arbetsmarknadspolitiken var av avgörande betydelse.

2.      Ansvarsfulla fackföreningar såg till att löneökningarna inte blev för stora.

3.      Aggresiva devalveringar och ökad offentlig sysselsättning är viktiga förklaringar.

a)      Endast påstående 1.

b)      Endast påstående 2.

c)      Endast påstående 3.

d)      Endast påstående 1 och 2.

e)      Endast påstående 1 och 3.

f)        Endast påstående 2 och 3.

g)      Samtliga påståenden.

 

vii. Assar Lindbeck diskuterar utvecklingen av Sveriges BNP per person från 1970 och framåt. Han hävdar att:

a)      Sverige trendmässigt haft en lägre BNP-utveckling än resten av EU.

b)      Sverige trendmässigt haft en högre BNP-utveckling än resten av EU.

c)      Ingen tydlig trend finns jämfört med resten av EU.

d)      Sverige trendmässigt haft en lägre BNP-utveckling än resten av rika OECD-länder.

e)      Sverige trendmässigt haft en högre BNP-utveckling än resten av rika OECD-länder.

f)        Ingen tydlig trend finns jämfört med resten av rika OECD-länder.

 

viii. Perioden 1977 till 1982 kännetecknas av någon alt några procentenheters högre svensk inflation än i våra viktigaste konkurrentländer, samtidigt som kronan devalverades fem gånger med sammanlagt över 40%. Lönsamheten i exportsektorn kunde genom devalveringarna hållas uppe. Använd diskussionen om Joseph Schumpeter i Eriksons artikel för att analysera effekterna av detta. Vilket av följande påståenden är mest rimligt enligt denna analys?

a)      Den höga lönsamheten i exportindustrin gjorde det möjligt att attrahera arbetskraft till en sektor med högre produktivitet än den offentliga sektorn.

b)      Den höga lönsamheten i exportindustrin gjorde det möjligt att attrahera kapital till en sektor med högre produktivitet än i många andra länder.

c)      Den höga lönsamheten minskade trycket på företagen att bli bättre och mer produktiva.

d)      Den höga lönsamheten var en förutsättning för att kostsamma investeringar i ny teknik skulle komma till stånd.

 

ix. Harry Flam diskuterar hur väl den makroekonomiska utvecklingen i olika EU-länder är synkroniserad med övriga EU. Av följande länder vilka tillhör gruppen med relativt hög grad av synkronisering?

1.      Frankrike

2.      Sverige

3.      Storbritannien

a)      Endast 1.

b)      Endast 2.

c)      Endast 3.

d)      Endast 1 och 2.

e)      Endast 1 och 3.

f)        Endast 2 och 3.

g)      Samtliga.

 

xi. I artikeln ”Ekonomisk tillväxt” diskuterar Erixons TFP (total faktorproduktivitet) och

ALP (arbetsproduktivitet). Vilket av följande påståenden är korrekt?

 

a)      Högre kapitalintensitet påverkar TFP positivt men har ingen direkt effekt på ALP.

b)      Högre kapitalintensitet påverkar ALP positivt men har ingen direkt effekt på TFP.

c)      Kapitalintensiteten påverkar, allt annat lika, vare sig ALP eller TFP.

d)       Högre kapitalintensitet påverkar ALP positivt och TFP negativt.

 


Del B

Fråga 4

 

i.    Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av

där Y är produktion/inkomst, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specificieras till

Sätt c0=1, c1=0.5 och I=0.5.

Analysera effekten på konsumtion C och produktion Y av en ökning av G och T med samma belopp.(Testa med t.ex. att öka G och T från 0 till 0.5). Vad händer med C och Y?

a)      Båda ökar med samma belopp.

b)      Båda ökar men Y med mer än C.

c)      Y ökar men C är oförändrad.

d)      Y och C  är båda oförändrade.

e)      Y ökar och C  minskar.

f)        Y är oförändrad och C  minskar.

 

 

ii.    Utgå ifrån en AS-AD modell. Anta att riksbanken permanent ökar penningmängden samt att produktionen i utgångspunkten är på sin naturliga nivå. Analysera följande påståenden.

1.      Investeringarna I ökar temporärt men återgår på sikt till sin ursprungliga nivå.

2.      Privat konsumtion C ökar temporärt men återgår på lång sikt till sin ursprungliga nivå.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt

 

iii. Utgå ifrån en AS-AD modell. Anta att regeringen permanent sänker skatterna samt att produktionen i utgångspunkten är på sin naturliga nivå.  Analysera följande påståenden. (Tips: Kom ihåg att Y=C(Y-T)+G+I.)

1.      Investeringarna I faller temporärt men återgår på sikt till sin ursprungliga nivå.

2.      Privat konsumtion C ökar temporärt men återgår på lång sikt till sin ursprungliga nivå.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt

iv. Antag att regeringen vill sänka räntan utan att BNP påverkas på kort sikt. Vilken politik kan åstadkomma detta?

a)      En ökning av skatterna utan andra åtgärder.

b)      En minskning skatterna utan andra åtgärder.

c)      En expansiv penningpolitik utan andra åtgärder.

d)      En kombination av ökade skatter och en kontraktiv penningpolitik.

e)      En kombination av ökade skatter och en expansiv penningpolitik.

f)        En kombination av minskade skatter och en kontraktiv penningpolitik.

g)      En kombination av minskade skatter och en expansiv penningpolitik.

v.  Blanchard analyserar i kapitlet AS-AD-modellen effekten av en oljeprishöjning. Vilka av följande påståenden om denna analys är korrekta?.

1.      Oljeprishöjningen kan analyseras som ett skift i AS-kurvan.

2.      Oljeprishöjningen leder till lägre reallöner.

3.      Oljeprishöjningen leder till högre arbetslöshet på lång sikt.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Endast påstående 3 är korrekt.

d)      Endast påstående 1 och 2 är korrekta.

e)      Endast påstående 1 och 3 är korrekta.

f)        Endast påstående 2 och 3 är korrekta.

g)      Samtliga påståenden är korrekta.

 

vi.  Solow-modellen. Analysera effekten på produktionen per arbetare (Y/N)  av en sänkning av sparkvoten i Solow-modellen med tillväxt i befolkning och/eller teknologi. I diagrammen visar x-axeln tid och y-axeln produktionen per arbetare (log-skala) och fallet i sparkvoten sker i tidpunkt t0- Vilken av figurerna ger en rättvisande bild av utvecklingen av produktionen per arbetare?

           

vii. Solow-modellen. Vilket av diagram illustrerar bäst vad som händer om deprecieringarna ökar i Solow-modellen?

 

 

viii. Antag att växelkursen i ett land apprecierar (E går upp). Analysera effekten på handelsbalansen (NX).

Vilket av följande alternativ sammanfattar analysen bäst?

a)      Handelsbalansen försämras på kort och lång sikt.

b)      Handelsbalansen förbättras på kort och lång sikt.

c)      Effekten på handelsbalansen är inte entydig (kan vara både negativ och positiv). Den är dock mer negativ (eller mindre positiv) på lång sikt.

d)      Effekten på handelsbalansen är inte entydig (kan vara både negativ och positiv). Den är dock mer positiv (eller mindre negativ) på lång sikt.

 

ix. Antag att öppen ränteparitet är uppfyllt. Beräkna den inhemska räntan givet följande (delvis överflödiga) data. Utländsk ränta = 3%, BNP-tillväxt = 3%, förväntad nominell appreciering av inhemsk valuta = 1%, förväntad inhemsk inflation = 1%, förväntad utländsk inflation 3%.

a)      Den inhemska räntan är 1%

b)      Den inhemska räntan är 2%.

c)      Den inhemska räntan är 3%.

d)      Den inhemska räntan är 4%.

e)      Den inhemska räntan är 5%.

 

 

x.         Blanchard diskuterar tillväxten i USA under perioderna 1950-73 samt 1973-2000. Vilket av följande påståenden är en korrekt beskrivning av Blanchards diskussion?

a)      Tillväxten är högre i den tidigare perioden. Fallet beror främst på ett fall i sparandet vilket lett till långsammare kapitalackumulering.

b)      Tillväxten är högre i den tidigare perioden. Fallet beror främst på långsammare teknisk utveckling.

c)      Tillväxten högre i den senare perioden. Ökningen beror främst på snabbare teknisk utveckling.

d)      Tillväxten högre i den senare perioden. Ökningen beror främst ett ökat sparande vilket lett till snabbare kapitalackumulering.

e)      Tillväxten i de båda perioderna är ungefär densamma eftersom det lägre sparandet under den senare perioden kompenserats av snabbare teknisk utveckling

f)        Tillväxten i de båda perioderna är ungefär densamma eftersom det högre sparandet under den senare perioden kompenserats av långsammare teknisk utveckling.

 

xi. Blanchard diskuterar hur variabel konsumtionen C och investeringarna I brukar vara över tiden. Vilka av följande påståenden är i enlighet med hans beskrivning.

1.      Den procentuella variationen i I  är betydligt större än i C, dvs (It-It-1)/It-1  varierar mer än (Ct-Ct-1)/Ct-1 .

2.      Den absoluta variationen i I  är betydligt större än i C.

 

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Påstående 1 och 2 är båda sanna.

 

xii. Jämför länderna A och B. I båda länderna är PPP-justerad växelkurs 1000 miljarder dollar. Även nominell BNP i gemensam valuta (dvs, icke PPP-justerad) är 1000 miljarder doller i de båda länderna. Därefter apprecierar plötsligt den reala växelkursen i land A utan att prisnivån i något av länderna påverkas. Analysera följande påståenden.

1.      Efter apprecieringen är PPP-justerad BNP högre i land A.

2.      Efter apprecieringen är nominell BNP i gemensam valuta högre i land A.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt.

 

     

xiii. Antag att produktion/inkomst i AS-AD-modellen i ett utgångsläge är Y0 = Yn  (faktisk produktion = naturlig produktion) och att prisnivån är P0. Från detta utgångsläge faller plötsligt produktionen på grund av att oljepriset går upp. Använd AS-AD modellen för att analysera korrektheten i följande påståenden.

1.      Regeringen kan tillfälligt neutralisera den negativa effekten på produktion/inkomst genom en expansiv finanspolitik.

2.      Om regeringen tillfälligt lyckas neutralisera den negativa effekten på produktion/inkomst sker det till priset av att prisnivån blir högre än P0.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt.

 

xiv.Ange korrekt fortsättning på följande påstående. Effektivitetslönetorin innebär att

a)      lönen kan påverka de anställdas produktivitet. Folk med bra lön jobbar bättre.

b)      lönen bör sättas efter de anställdas produktivitet. Folk som jobbar hårt har rätt till en högre lön.

c)       på en perfekt marknad blir lönen lika med den anställdes marginalproduktivitet.

d)       för att exportföretagens konkurrenskraft inte ska urholkas kan inte lönerna växa snabbare än produktiviteten.


 

 


Fråga 5

(Rättas endast om fråga 1-4 samtliga givits betyget VG).

Diskutera Sveriges Riksbanks roll i den svenska stabiliseringspolitiken. Vad kan de göra och vad vill de göra? Diskutera möjligheter och potentiella målkonflikter.


Preliminära svar

Fråga 1

i.                a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iv.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vi.               a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

vii.             a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) x    f) o     g) o

x.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

 

Fråga 2

i.                a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

iv.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vi.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

vii.             a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

 

Fråga 3

i.                a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) x    f) o     g) o

iv.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) x     g) o

v.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

vi.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vii.             a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

ix.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o


Svarsblankett

 

Fråga 4

 

i.                a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

iv.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) x    f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) x

vi.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vii.             a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

xi.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

xii.              a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

xiii.             a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

xiv.             a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o