STOCKHOLMS UNIVERSITET

Nationalekonomiska institutionen

John Hassler

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.

Lördagen den 25 mars 2006

 

Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och kontrollera löpande tiden. Inga hjälpmedel är tillåtna.

Tentamen består av en A-del och en B-del.

Del A består av fråga 1-3. Fråga 1-3 består av vardera 10 delfrågor av flervalstyp. De tre frågorna korresponderar mot de tre delexaminationer som givits under kursens gång, så att dugga 1 motsvarar fråga 1, dugga 2 motsvarar fråga 2 och seminarieuppgiften motsvarar fråga 3. Den student som har blivit underkänd, d.v.s. fått betyget U på en delexamination alternativt inte har gjort den, skall svara på den korresponderande frågan i A-delen. Den student som blivit godkänd på en delexamination får betyget VG på motsvarande fråga i A-delen och skall alltså inte svara på denna fråga.

Endast nyregistrerade studenter HT 2005 har möjlighet att tillgodoräkna sig delexaminationsresultat på denna tentamen. Resultat från tidigare terminer får inte tillgodoräknas. Observera att rätt besvarad fråga vid en tentamen aldrig kan räknas tillgodo vid omtentamen.

Del B, består av fråga 4 och 5. Fråga 4 består av 12 delfrågor av flervalstyp. Fråga 5 är en essäfråga där du ombeds självständigt välja och tillämpa de modeller och övriga kunskaper du lärt för att i skriftlig framställning analysera ett praktiskt problem. Det räcker inte med att redovisa modellerna utan deras tillämplighet på den aktuella frågeställningen måste motiveras och diskuteras. Något exakt krav på svarets längd kan inte ges. Det är dock svårt att ge ett fullständigt svar på mindre än 2 fullskrivna sidor, men så mycket som 10 sidor bör inte behövas.

Notera att fråga 5 endast rättas om du har VG på samtliga tidigare frågor 1-4 (inkluderande tillgodoräknad kredit för delexaminationer).

Betygsgränser: På fråga 1-3 krävs 6 rätt för betyget G och 8 rätt för VG. På fråga 4 krävs 6 rätt för G och 10 rätt för VG. På fråga 5 ges U eller G. För betyget Godkänd på tentamen i sin helhet krävs G på samtliga frågor 1-4 (inkluderande tillgodoräknad kredit). För betyget Väl Godkänd på tentamen i sin helhet krävs VG på fråga 1-4 och G på fråga 5.

Svar: För fråga 1-4, svara på bifogad svarsblankett. SKRIV PÅ RÄTT BLANKETT! Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten för att försäkra dig om att det blir rätt på svarsblanketten. Endast ett svar ska anges för varje delfråga. Välj det du tycker är det bästa svaret givet de modeller, teorier, definitioner och empiriska fakta som behandlats under kursen. Fråga 5 besvaras på separata blad. Skriv namn, personnummer och frågans nummer på varje blad. Förklara begrepp och symboler. Tänk på att skriva läsligt! Oläsliga svar rättas inte.

Preliminära svar läggs ut på http://hassler-j.iies.su.se/ under kvällen på tentamensdagen.

Del A

Fråga 1

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 1 som nyinskriven under HT 05.)

i.    Antag att prisnivån var 1 år 2000 och nominell och real BNP var 200 miljarder SEK. Antag vidare att den nominella tillväxten var 3% samt inflationen var 2% mellan år 2000 och år 2001. Hur stor är real BNP år 2001 i miljarder SEK?

a)      Real BNP är ungefär 210.

b)      Real BNP är ungefär 206.

c)      Real BNP är ungefär 205.

d)      Real BNP är ungefär 203.

e)      Real BNP är ungefär 202.

f)        Real BNP är ungefär 201.

ii.   Utgå ifrån en IS-LM modell. Antag att regeringen ökar offentlig konsumtion G med ett givet belopp. I vilket av följande fall blir effekten stor på produktionen och liten på räntan?

a)      LM-kurvan är flack (dvs, nästan vågrät).

b)      LM- kurvan är brant.

c)      IS-kurvan är flack.

d)      IS-kurvan är brant.

 

iii.   Antag att regeringen vill öka BNP utan att räntan påverkas på kort sikt. Vilken politik kan åstadkomma detta?

a)      En ökning av skatterna utan andra åtgärder.

b)      En minskning skatterna utan andra åtgärder.

c)      En expansiv penningpolitik utan andra åtgärder.

d)      En kombination av ökade skatter och en kontraktiv penningpolitik.

e)      En kombination av ökade skatter och en expansiv penningpolitik.

f)        En kombination av minskade skatter och en kontraktiv penningpolitik.

g)      En kombination av minskade skatter och en expansiv penningpolitik.

iv. Utgå ifrån modellen för den naturliga arbetslöshetens bestämning med en lönesättningskurva och en prissättningskurva. Antag att företagens prispåslag ökar.  I jämvikt leder detta till att den naturliga arbetslösheten

a)      ökar.

b)      minskar.

c)      blir oförändrad.

d)      kan ej klart bestämmas i modellen.

 

v.   Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av

där Y är produktion/inkomst, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specificieras till

Sätt c0=2, c1=0,5, T=0,5 och I=0,25 och G=0,5.

Vad är konsumtionen i jämvikt på varumarknaden?

a) 1,5          b) 0,75             c) 3                  d) 3,75             e) 4,25

f) 5              g) Går ej att lösa.

vi. IS-LM modellen. Vilket av följande IS-LM diagram illustrerar bäst vad som händer om prisnivån P minskar?

 

vii.Varför lutar IS-kurvan som den gör? Välj en av nedanstående förklaringar.

a)      Högre pris gör att löntagarna kräver högre lön, högre lön leder till lägre sysselsättning och lägre produktion.

b)      Högre ränta minskar investeringarna, varuefterfrågan minskar då, detta leder till minskad produktion i jämvikt.

c)      Högre pris leder till lägre real penningmängd, räntan på penningmarknaden blir då högre, detta minskar investeringarna, vilket minskar efterfrågan och därmed produktionen.

d)      Högre produktion minskar arbetslösheten, detta leder till högre lön, högre kostnader för företagen leder till högre prisnivå.

 

viii. Vilka av följande faktorer påverkar den naturliga produktionsnivån Yn?

1. Arbetslöshetsersättningen.
2. Inflationen
3. Konkurrensen på varumarknaden.

a)Endast 1, men inte 2 och 3.

b)                  Endast 2, men inte men inte 1 och 3.

c)Endast 3, men inte men inte 1 och 2.

d)                  Endast 1 och 2, men inte 3.

e)Endast 1 och 3, men inte 2.

f)     Endast 2 och 3, men inte 1.

g)Samtliga faktorer 1, 2 och 3.

ix. AS-AD. Antag att antalet personer i arbetskraften ökar så att den naturliga produktionen ökar. Kan detta analyseras i något av nedanståenden  AS-AD diagram? (Siffran 1 indikerar utgångsläget, 2 den kortsiktiga jämvikten och 3 jämvikten på medellång sikt).

a)                  Ja, figur a) illustrerar detta.

b)                  Ja, figur b) illustrerar detta.

c)                  Ja, figur c) illustrerar detta.

d)                  Ja, figur d) illustrerar detta.

e)                  Nej, ingen av figurerna illustrerar detta.

 

x.   Vilka av följande påståenden är korrekta?

1.      Enligt NAIRU minskar inflationen om arbetslösheten är tillräckligt hög.

2.      Enligt NAIRU minskar arbetslösheten om inflationen är tillräckligt hög.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt.

 

Fråga 2

(Behöver ej besvaras om du klarat dugga 2 som nyinskriven under HT 05.)

i.    Vilka av följande påståenden är enligt Solowmodellen med  tillväxt i befolkning och teknologi korrekta?

1.      Högre befolkningstillväxt leder till högre tillväxttakt i BNP i steady state (balanserad tillväxt).

2.      Högre befolkningstillväxt leder till högre tillväxttakt i BNP/capita i steady state (balanserad tillväxt).

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska.

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

ii. Använd i denna fråga den förväntningsutvidgade IS-LM modellen. Antag att regeringen för en expansiv finanspolitik genom att sänka inkomstskatterna. Antag också att hushållen förväntar att skattesänkningen kommer att leda till att produktionen ökar så mycket att även framtida inkomstskatter kan sänkas. Vilket av följande påståenden är korrekt.

a)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att LM-kurvan skiftar åt samma håll som IS-kurvan.

b)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden förstärker effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir större än vid konstanta förväntningar.

c)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att skiftet i IS-kurvan blir mindre än vid konstanta förväntningar.

d)      Förväntan om sänkta skatter i framtiden försvagar effekten på BNP genom att LM-kurvan och IS-kurvan skiftar åt motsatta håll.

 

iii.   Solow-modellen. Vilket av nedanstående diagram illustrerar bäst vad som händer om befokningstillväxttakten ökar i Solow-modellen?

 

 

iv. Antag att den förväntningsutvidgade Phillips-kurvan ges av följande ekvation.

      Avluta följande mening på ett korrekt sätt. Den naturliga arbetslösheten

 

a)      är 8%.

b)      är 4,5%.

c)      är 4%

d)      är 3,5%

e)      är 2%.

f)        kan inte beräknas utan mer information.

v. Analysera korrektheten i följande påståenden.

1.      I Solow-modellen antas att sparandet är lika med investeringarna.

2.      I en sluten ekonomi är sparandet lika med investeringarna.

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

vi. Analysera följande påståenden

1.      Enligt permanentinkomsthypotesen kommer individer med låg lön att att låna för att finansiera sin konsumtion.

2.      Enligt permanentinkomsthypotesen kommer individer med låg lön att att låna för att finansiera sin konsumtion endast om de förväntar sig ökande inkomster. .

a)      Påstående 1 och 2 är båda falska

b)      Påstående 1 är sant och 2 falskt.

c)      Påstående 1 är falskt och 2 sant.

d)      Båda påståendena är sanna.

 

vii. Ange vilken av avslutningarna på följande påstående som är korrekt. Låt oss anta att inflationen i utgångsläget är konstant. Enligt modellen för NAIRU

a)      leder då en ökning i naturlig arbetslöshet till ökande inflation eftersom den faktiska arbetslösheteten då till en början blir lägre än den naturliga.

b)      leder då en ökning i naturlig arbetslöshet till fallande inflation eftersom den faktiska arbetslösheteten då till en början blir lägre än den naturliga.

c)      leder då en ökning i naturlig arbetslöshet till en omedelbar ökning i den faktiska arbetslösheten. Inflationen påverkas därför inte vare sig på kort eller lång sikt.

d)      leder då en ökning i faktisk arbetslöshet till en motsvarande ökning i den naturliga arbetslösheten. Inflationen påverkas därför inte vare sig på kort eller lång sikt.

 

viii. Antag att produktionsfunktionen F(K,L) är ökande, uppvisar konstant skalavkastning men avtagande marginalavkastning för produktionsfaktorerna K,L. Antag också att
F(1,1) = 1.

Beräkna F(2,2) och F(2,1).

a)      F(2,2) = 2 och F(2,1) = 1,5.

b)      F(2,2) = 2 och F(2,1) < 1,5.

c)      F(2,2) = 2 men uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna F(2,1).

d)      Uppgifterna i frågan räcker inte för att beräkna vare sig F(2,2) eller F(2,1).

ix.   Använd Solow-modellen med tillväxt i befolkning och teknologi för att analysera effekterna av en ökning i befolkningstillväxttakten.

1.      Tillväxttakten i BNP ökar på lång sikt.

2.      Tillväxttakten i BNP per capita ökar på lång sikt.

3.      Tillväxttakten i BNP per capita ökar på kort sikt.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Endast påstående 3 är korrekt.

d)      Endast påstående 1 och 2 är korrekta.

e)      Endast påstående 1 och 3 är korrekta.

f)        Endast påstående 2 och 3 är korrekta.

g)      Samtliga påståenden är korrekta.

 

x. Använd i denna fråga den förväntningsutvidgade IS-LM modellen. Antag att hushållen plötsligt blir mer pessimistiska om sina framtida inkomster. Vilket av följande påståenden är korrekt?

a)      Förändringarna i förväntningarna leder till lägre produktion eftersom LM-kurvan skiftar inåt.

b)      Förändringarna i förväntningarna leder till lägre produktion eftersom IS-kurvan skiftar inåt.

c)      Förändringarna i förväntningarna leder till lägre produktion eftersom både IS-kurvan och LM-kurvan skiftar inåt.

d)      Förändringarna i förväntningarna får ingen effekt på produktionen på kort sikt.

 

 

 

Fråga 3

(Behöver ej besvaras om du klarat seminarieredovisningen som nyinskriven under HT 05.)

 

i.   Mats Persson diskuterar penningpolitikens effekt på sysselsättningen. Vilken av följande beskrivningar stämmer bäst med hans resonemang?

a)      Eftersom riksbanken sätter inflationsmålet främst kan den inte stabilisera sysselsättningen.

b)      Riksbanken bör stabilisera sysselsättningen genom att tona ner inflationsmålet.

c)      Riksbanken kan stabilisera sysselsättningen utan att förändra sin målsättning om ekonomin främst drabbas av utbudschocker och man inte gör för stora prognosmissar.

d)      Riksbanken kan stabilisera sysselsättningen utan att förändra sin målsättning om ekonomin främst drabbas av efterfrågechocker och man inte gör för stora prognosmissar.

ii. Harry Flam diskuterar i artikeln “Vinner Sverige på att gå med i EMU” för- och nackdelar av ett svenskt deltagande i EMU. En väsentlig faktor är hur väl Sveriges konjunktur är synkroniserad med resten av EMU-ländernas. Här hävdar Flam att

a)      Sveriges konjunktur varit väl synkroniserad med resten av EMU-ländernas. Detta är ett starkt argument för ett svenskt deltagande eftersom den högra graden av synkronisering rimligen blir bestående.

b)      Sveriges konjunktur varit dåligt synkroniserad med resten av EMU-ländernas. Detta är ett starkt argument för ett svenskt deltagande eftersom den låga graden av synkronisering rimligen blir bestående.

c)      Sveriges konjunktur varit väl synkroniserad med resten av EMU-ländernas. Detta är dock inget starkt argument för ett svenskt deltagande eftersom den högra graden av synkronisering inte nödvändigtvis blir bestående.

d)      Sveriges konjunktur varit dåligt synkroniserad med resten av EMU-ländernas. Detta är dock inget starkt argument mot ett svenskt deltagande eftersom den låga graden av synkronisering inte nödvändigtvis blir bestående.

 

iii. Mats Persson beskriver ”normpolitiken” som bedrevs under 1980-talet. Vilka av följande påståenden om denna är korrekta?.

1.      Fast växelkurs var en central del i normpolitiken.

2.      Fri rörlighet för kapital och arbetskraft var en avgörande faktor för en framgångsrik normpolitik.

3.      Normpolitiken verkade till en början framgångsrik men motsatsen blev tydlig i början av 90-talet.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Endast påstående 3 är korrekt.

d)      Endast påstående 1 och 2 är korrekta.

e)      Endast påstående 1 och 3 är korrekta.

f)        Endast påstående 2 och 3 är korrekta.

g)      Samtliga påståenden är korrekta.

 

iv. Nedanstående diagram representerar en model för effekterna av den aktiva arbetsmarknadspolitiken som Forslund och Holmlund använder i sin artikel “Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik”.

Antag att modellens kurvor representerar ett borttagande av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Hur stor blir förändringen i den reguljära sysselsättningen?

a)      N1

b)      N2

c)      N4-N1

d)      N3-N2

e)      N3-N1

f)        N2-N1

g)      N4-N3

 

 

 

v. I nedanstående figur visar en Lorenz-kurva (den heldragna kurvan) såsom den visas i Persson och Skults artikel “Inkomstfördelningen”.

Låt A beteckna arean av den streckade ytan och B arean av den gråa ytan. Antag att en omfördelning sker så att höginkomsttagarna får högre inkomster medan övrigas inkomster ligger stilla. Vad händer i diagrammet?

a)      B ökar och A minskar.

b)      A ökar och B minskar.

c)      Både A och B ökar.

d)      Både A och B minskar.

e)      Båda A och B är konstanta.

 

 

 

vi. Assar Lindbeck diskuterar orsakerna till varför den svenska arbetslösheten kunde vara så låg ända fram till början på 90-talet. Vilka av följande påståenden stämmer bra med Assars resonemang?

1.      Den aktiva arbetsmarknadspolitiken var av avgörande betydelse.

2.      Ansvarsfulla fackföreningar såg till att löneökningarna inte blev för stora.

3.      Aggresiva devalveringar och ökad offentlig sysselsättning är viktiga förklaringar.

a)      Endast påstående 1.

b)      Endast påstående 2.

c)      Endast påstående 3.

d)      Endast påstående 1 och 2.

e)      Endast påstående 1 och 3.

f)        Endast påstående 2 och 3.

g)      Samtliga påståenden.

 

vii. Nedan beskrivs tre centrala teorier i doktrinhistorien.

      1. Vilkoret att alla marknader ska vara i jämvikt bestämmer alla priser minus ett, dvs endast relativpriserna kan bestämmas från marknadsjämvikt.

      2. Genom den internationella handeln kommer en specialisering att ske så att länder exporterar produkter som använder relativt mycket av de produktionsfaktorer landet har relativt mycket av.

      3. Eftersom man inte kan jämföra olika individers nytta kan man endast påstå att en förändring är till det bättre om ingen får det sämre och minst en person får det bättre.

Vilka är upphovsmännen till de tre teorierna?

 

a)      1-Marx, 2-Smith, 3-Malthus

b)      1-Bentham, 2-Ohlin, 3-Marx

c)      1-Pareto, 2-Smith, 3-Ricardo

d)      1-Walras, 2-Ohlin, 3-Pareto

 

viii. Perioden 1977 till 1982 kännetecknas av någon alt några procentenheters högre svensk inflation än i våra viktigaste konkurrentländer, samtidigt som kronan devalverades fem gånger med sammanlagt över 40%. Lönsamheten i exportsektorn kunde genom devalveringarna hållas uppe. Använd diskussionen om Joseph Schumpeter i Erixons artikel för att analysera effekterna av detta. Vilket av följande påståenden är mest rimligt enligt denna analys?

a)      Den höga lönsamheten i exportindustrin gjorde det möjligt att attrahera arbetskraft till en sektor med högre produktivitet än den offentliga sektorn.

b)      Den höga lönsamheten i exportindustrin gjorde det möjligt att attrahera kapital till en sektor med högre produktivitet än i många andra länder.

c)      Den höga lönsamheten minskade trycket på företagen att bli bättre och mer produktiva.

d)      Den höga lönsamheten var en förutsättning för att kostsamma investeringar i ny teknik skulle komma till stånd.

 

ix. Harry Flam diskuterar i artikeln “Vinner Sverige på att gå med i EMU” för- och nackdelar av ett svenskt deltagande i EMU. Vilken är bästa sammanfattningen av hans resonemang?

a)      Fördelarna överväger klart och gör att Sverige borde delta.

b)      Nackdelarna överväger klart och gör att Sverige bör stå utanför.

c)      Det är oklart om nackdelarna är större än fördelarna.

d)      Så länge Danmark och Norge står utanför överväger nackdelarna och Sverige bör stå utanför.

 

x. I artikeln ”Ekonomisk tillväxt” diskuterar Erixons TFP (total faktorproduktivitet) och

ALP (arbetsproduktivitet). Använd hans resonemang i kombination med Solow-modellen för att analysera den långsiktiga effekten av ett ökat sparande.Vilket av följande påståenden är korrekt? (Tips: vad händer med K/AN i steady state).

 

a)      TFP ökar men det blir ingen effekt på ALP.

b)      ALP ökar men det blir ingen effekt på TFP.

c)      Förändringen i sparande påverkar, allt annat lika, vare sig ALP eller TFP.

d)       ALP ökar medan TFP faller.

 

Del B

Fråga 4

 

i. Blanchard diskuterar empiriska belägg för hur väl IS-LM modellens prediktioner stämmer med verkligheten. Analysera följande påståenden med utgångspunkt från denna diskussion, .

1.      En penningpolitisk kontraktion (räntehöjning) leder på kort sikt (inom cirka ett och ett halvt år) till en tydlig  minskning av försäljning, produktion och sysselsättning.

2.      En penningpolitisk kontraktion (räntehöjning) leder på kort sikt (inom cirka ett och ett halvt år) inte till några tydliga effekter på prisnivån.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt.

ii. Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av

där Y är produktion/inkomst, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specificieras till

Sätt c0=1, c1=0.5, T=1 och I=0.5.

Analysera effekten på konsumtion C och produktion Y av en ökning av I. Vad händer med C och Y?

a)      Båda ökar med samma belopp.

b)      Båda ökar men Y med mer än C.

c)      Båda ökar men C med mer än Y.

d)      Y ökar men C är oförändrad.

e)      Y och C  är båda oförändrade.

f)        Y ökar och C minskar.

g)      Y är oförändrad och C minskar.

 

 

iii. Utgå ifrån en AS-AD modell. Anta att regeringen permanent ökar offentlig konsumtion G samt att produktionen i utgångspunkten är på sin naturliga nivå.  Analysera följande påståenden. (Tips: Kom ihåg att Y=C(Y-T)+G+I.)

1.      Investeringarna I ökar temporärt men återgår på sikt till sin ursprungliga nivå.

2.      Privat konsumtion C ökar temporärt men återgår på lång sikt till sin ursprungliga nivå.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Båda påståendena är korrekta.

d)      Inget påstående är korrekt

iv.  Använd IS-LM modellen för att analysera följande fråga. Antag att penningmängden ökar från 100 miljarder kronor till 110 miljarder. Antag också prisnivån efter 2 år ökat med 5%. Vad säger IS-LM modellen om räntan 2 år efter penningmängdsökningen?.

a)      Räntan är högre än innan penningmängdsökningen.

b)      Räntan är lägre än innan penningmängdsökningen.

c)      Räntan är den samma som innan penningmängdsökningen.

d)      IS-LM modellen kan inte användas i detta fall eftersom den antar att priserna är fixa.

v. Antag att konkurrens på varumarknaden förbättras så att företagens prispåslag m faller. Använd AS-AD modellen för att analysera följande påståenden om effekterna av denna förändring?

1.      Priserna faller på kort sikt.

2.      Produktionen ökar på kort sikt.

3.      På medellång sikt är förändringen i produktionen större än förändringen på kort sikt.

a)      Endast påstående 1 är korrekt.

b)      Endast påstående 2 är korrekt.

c)      Endast påstående 3 är korrekt.

d)      Endast påstående 1 och 2 är korrekta.

e)      Endast påstående 1 och 3 är korrekta.

f)        Endast påstående 2 och 3 är korrekta.

g)      Samtliga påståenden är korrekta.

 

vi.  Solow-modellen. Analysera effekten på produktionen per arbetare (Y/N)  av en ökning av sparkvoten i Solow-modellen med tillväxt i befolkning och/eller teknologi. I diagrammen visar x-axeln tid och y-axeln produktionen per arbetare (log-skala) och ökningen i sparkvoten sker i tidpunkt t0- Vilken av figurerna ger en rättvisande bild av utvecklingen av produktionen per arbetare?

     

vii. Solow-modellen. Vilket av diagram illustrerar bäst vad som händer om teknologiska tillväxttakten ökar i Solow-modellen?

 

viii. Under tiden 1950 och framåt uppvisar OECD länderna konvergens i deras respektive BNP/capita nivåer. Detta kan illustreras i ett diagram med genomsnittlig tillväxt över perioden för varje land på y-axeln. Vad bör x-axeln representera och hur ser sambandet i diagrammet ut?

a)      x-axeln visar BNP-nivå i början av perioden och sambandet är negativt (nedåtlutande).

b)      x-axeln visar BNP-nivå i slutet av perioden och sambandet är negativt (nedåtlutande).

c)      x-axeln visar BNP-nivå i början av perioden och sambandet är positivt (uppålutande).

d)       x-axeln visar BNP-nivå i slutet av perioden och sambandet är positivt (uppåtlutande).

 

ix. Om man jämför svensk export och import som andel av BNP under de senaste decennierna med motsvarande period 100 år tidigare ser man att:

a)      Export och import under decennierna i slutet av 1800 talet var ytterst blygsam, enbart några enstaka procent.

b)      Export och import under decennierna i slutet av 1800 talet var betydande, ungefärligen hälften så stor som idag.

c)      Exporten under decennierna i slutet av 1800 talet var betydande, ungfärligen hälften så stor som idag medan importen var ytterst blygsam.

d)      Importen under decennierna i slutet av 1800 talet var betydande, ungfärligen hälften så stor som idag medan exporten var ytterst blygsam.

e)       Export och import under decennierna i slutet av 1800 talet var mycket omfattande, till och med större än idag.

 

x. Antag att du i tidningen läser att priset på US-dollar ökat med 10% från 7 kronor per dollar till 7,70 kronor per dollar. Du läser också att priserna ökat med 10% i USA samtidigt som de varit konstanta i Sverige. Analysera effekten på den reala och den nominella växelkursen.

a)      Den svenska nominella och den reala växelkursen har fallit, dvs den svenska kronan har genomgått en nominell och en real depreciering.

b)      Den svenska nominella växelkursen har fallit medan den reala varit oförändrad, dvs den svenska kronan har genomgått en nominell men inte en real depreciering.

c)      Den svenska nominella växelkursen har fallit medan den reala stigit, dvs den svenska kronan har genomgått en nominell depreciering och en real appreciering.

d)      Den svenska nominella och den reala växelkursen har stigit, dvs den svenska kronan har genomgått en nominell och en real appreciering.

e)      Den svenska nominella växelkursen har stigit medan den reala varit oförändrad, dvs den svenska kronan har genomgått en nominell men inte en real appreciering.

f)        Den svenska nominella växelkursen har stigit medan den reala fallit, dvs den svenska kronan har genomgått en nominell appreciering och en real depreciering

xi. Antag att öppen ränteparitet är uppfyllt. Beräkna den inhemska räntan givet följande (delvis överflödiga) data. Utländsk ränta = 3%, BNP-tillväxt = 3%, förväntad nominell depreciering av inhemsk valuta = 1%, förväntad inhemsk inflation = 1%, förväntad utländsk inflation 3%.

a)      Den inhemska räntan är 1%

b)      Den inhemska räntan är 2%.

c)      Den inhemska räntan är 3%.

d)      Den inhemska räntan är 4%.

e)      Den inhemska räntan är 5%.

xii.  I nedanstående diagram illustreras effekten av en kontraktiv finanspolitik (en minskning av offentlig konsumtion).

Vilket av följande påståenden är korrekt?

a)      I utgångspunkten är produktionen Y=Y4.  Efter politikförändringen är Y=Y3.

b)      I utgångspunkten är produktionen Y=Y3.  Efter politikförändringen är Y=Y2.

c)      I utgångspunkten är produktionen Y=Y2.  Efter politikförändringen är Y=Y1.

d)      I utgångspunkten är produktionen Y=Y4.  Efter politikförändringen är Y=Y2.

e)      I utgångspunkten är produktionen Y=Y4.  Efter politikförändringen är Y=Y1.

f)        I utgångspunkten är produktionen Y=Y3.  Efter politikförändringen är Y=Y1.

g)      Inget av påståendena kan vara korrekt.

 

Fråga 5

(Rättas endast om fråga 1-4 samtliga givits betyget VG).

Diskutera Sveriges Riksbanks roll i den svenska stabiliseringspolitiken. Vad kan de göra och vad vill de göra? Diskutera möjligheter och potentiella målkonflikter.

Svarsblankett

Fråga 1

i.                a) o     b) o    c) o     d) o    e) x    f) o     g) o

ii.                a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) x

iv.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) x    f) o     g) o

vi.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) o     d) o    e) x    f) o     g) o

ix.               a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

x.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

 

Fråga 2

i.                a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

iv.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

vi.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

ix.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

 

Fråga 3

i.                a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) x    f) o     g) o

iv.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) x     g) o

v.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

vi.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

viii.             a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

Svarsblankett

 

Fråga 4

 

i.                a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

ii.                a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iii.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

iv.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

v.               a) o     b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) x

vi.               a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

vii.              a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o

viii.             a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

ix.               a) o     b) x    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

x.               a) x    b) o    c) o     d) o    e) o     f) o     g) o

xi.               a) o     b) o    c) o     d) x    e) o     f) o     g) o

xii.              a) o     b) o    c) x    d) o    e) o     f) o     g) o